dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Telefon Tel Aviv: Map Of What Is Effortless
Map Of What Is Effortless (CD) Telefon Tel Aviv
2004
Hefty/Import (USA)
6/10

En halv special när man behöver en hel.

Lyssna

Sök efter skivan

Kids,

dags att ta fram penna och papper igen. Eder mångfaldsstålman och kulturväktare är åter här för att guida Er till det soldränkta havet bortom Kap Vingklippt:

”Map of What is Effortless” är Telefon Tel Avivs efterlängtade uppföljare till den kritikerrosade karriärsraketen ”Fahrenheit Fair Enough” som fick mången kräsmagad IDM-gourmet att stå med lyriska häpna hängmunnar 2001. Ribban duon la upp med detta album kan inte överskattas. Det var ett stycke elektronisk musikhistoria. Lika vackert och nytt som Casino Versus Japans sällsamma tingestar, lika välkomnande tjockt som den tjockaste glasstant i Burial Mix-kiosken, lika mästerligt Pro Tools microediterat som Burnt Friedmanns hantverk. En sällsynt skön åkning. Gjord av två underbara pajsare från New Orleans på det kvalitetstrotjänande Chicago-märket Hefty. Som i intervjuer sagt goa saker om konst, politik, och musik. Så bra att jag känt mig som en okänd broder på andra sidan havet. Dessutom fick de mig att upptäcka juvelen Kopernik (Eastern Developments/US).

Mot denna bakgrund skulle jag gärna *vilja* prisa Joshua Eustis och Charlie Coopers nya album. På gamla meriter alone. Utan förbehåll eller aber. Dessvärre innehåller den element som gör ett sådant lov omöjligt. Åtminstone om jag ska vara ärlig. Och det ska jag.

Låt oss börja högt upp. Och dala.

Det bästa med ”Map of What is Effortless” är att duon ännu en gång visat på god smak genom att ha med Lindsay Anderson på sång. Låten ”Sound In A Dark Room” från EPn ”Immediate Action # 8″ (Hefty/2002) är och var TTAs karriärspeak, en skiva där fröken Andersons perfekta poetiska sång lyfte TTA till ny högnivåpop. Här återfinns hennes sångväv på tre av skivans nio spår. Dessa tre är höjdpunkter (där singelspåret ”My Week Beats Your Year” är starkast lysande).

Men.

Suck.

Lika tråkig som Lindsay Anderson är spännande är R&B-sången på tre av albumets låtar. Introducing Damon Aaron (Emperor Norton och Klein Records). En sångare och låtskrivare från LA som låter och förstör som en Craig David möter Justin Timberlake. Med bruten ryggrad och föga inspirerande textrader som ”I missed it, I missed it all, caught up in everything. I meant well, but I didn’t know how, and now I throw all caution to the wind” grinas det illa schabloniserat över kraschade relationer han aldrig haft.

Ett uppåtgupp är bekantskapen med stråksektionen i Loyola universitetets kammarensemble som medverkar på flera av skivans spår. Ytterligare allmäntrevligt allmängods är den feta produktionen, de drömska melodierna och de nogsamt frammejslade TTA-karakteristiska imploderande rytmerna som får inre organ att ta skydd bakom revben och soffgrupper. Som försök att hitta en balans mellan åtkomlighet och nödvändig oförutsägbarhet och motstånd är det också värt beröm.

Men helhetsbetyget blir ändå medelmåttigt. Mest för att jag jämför bakåt. Om jag jämför med yttervärlden i stort skulle betyget höjas. Men i den här kön är det en halvspecial med mos när man verkligen behövde en hel.

Om du gillar Air och Ulrich Schnauss så kolla in detta album. Men glöm inte bort att samtidigt lyssna på debuten. Det är den man *måste* ha. Här räcker det med tolvan (smallfish.co.uk har några få ex kvar).

Anders Bersten

Publicerad: 2004-02-13 00:00 / Uppdaterad: 2004-02-13 00:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #2443

14 kommentarer

….

... Oregistrerad 2004-02-13 00:01
 

Oj

Oj Oregistrerad 2004-02-13 00:01
 

Horace Andy är gudomlig

joakim kalcidis Oregistrerad 2004-02-13 00:01
 

Det här måste jag ju kolla upp… inte dåligt att få en låt som sin namne…

my week beats your year Oregistrerad 2004-02-13 00:05
 

Snygg site de har.

Paggan Oregistrerad 2004-02-13 00:09
 

Varför heter de ”Telefon” och inte ”Telephone”? Svensktättlingar? Eller stavas det så i Tel Aviv?

Björn Oregistrerad 2004-02-13 01:29
 

Crap!

Arne Oregistrerad 2004-02-13 06:02
 

självgodheten klär dig inte, anders din turbotönt!

irriterad skåning Oregistrerad 2004-02-13 08:46
 

Nja, detta är nog inget för mig.

arg skåning Oregistrerad 2004-02-13 09:54
 

… och recensionerna blir bara tråkigare och tråkigare

Marcus Oregistrerad 2004-02-13 11:30
 

Vad menas med:

”Men i den här kön är det en halvspecial med mos när man verkligen behövde en hel.”

Undrande Oregistrerad 2004-02-13 12:13
 

Eder mångfaldsstålman och kulturväktare är åter här för att guida Er till det soldränkta havet bortom Kap Vingklippt:

Du får jobb hos oss din prettoprettoprettorecensent!

Twisterella Oregistrerad 2004-02-13 14:56
 

”Ytterligare allmäntrevligt allmängods är den feta produktionen, de drömska melodierna och de nogsamt frammejslade TTA-karakteristiska imploderande rytmerna”

en gång till, men på svenska tack!

den klurigt lurige knarkomanen Oregistrerad 2004-02-13 15:18
 

Va faan är det för fel på er som kommenterar rescensionerna? Era jävla nötter! Tråkiga enspåriga jävla puckon är vad ni är. Pärlor till svin. Läs Hänt i Veckan istället, så kanske ni känner att ni hör hemma nånstans.

rädd människa Oregistrerad 2004-02-13 15:21
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig