Något av det mest överraskande som trillat ner i lådan hittills under min tid på dagensskiva.com måste vara den här splitsjuan med The Hollywoods och Freeway Jackals. Överraskande för att det mitt i floran av pappversioner på tyska metalsläpp dyker upp en vinylsingel, men även överraskande så till vida att redaktör Hamberg släpper ifrån sig den till mig, med tanke på hans förhållande till The Hollywoods.

The Hollywoods är ett instrumentalt surfband från Kumla, spelar endast in på vinyl och använder sig av en mick upphängd i replokalen när de spelar in. Skitigt är bara förnamnet. På sin meritlista har de tre vinylsjuor och en fullängdare. Det florerade ett rykte om en sjua på ett spanskt bolag, men jag har inte hittat den någonstans.

Förra sjutummaren, ”The Hypnotic Walk”, var i skitigaste laget även för mig och den har inte snurrat lika många varv som de övriga. Därför gläds jag när de på sin sida av vinylbiten har lite renare ljudbild. Det bör dock tilläggas att det handlar om väldigt marginella skillnader, och det är fortfarande skitigt.

Inledande ”Graveyard Rumble” är en mycket medryckande bit klassisk surf. Det är till och med så att jag som ytterst sällan ses svänga mina lurviga bara måste skaka loss, och det säger inte lite. Jag blir glad som en lax helt enkelt.

The Hollywoods andra spår, en cover på Misfits ”Angel Fuck”, är inte lika roligt. Har inte hört låten i original, men klädd i The Hollywoods masker låter den mer som en Ramones-låt, kombinerat med en av melodierna från Nintendos åttabitsperiod (”Punch-Out”, när Mac är ute och springer med tränaren om jag inte minns fel). I och för sig lite nostalgi, men det hade nog så här i efterhand varit roligare med en egen låt till, speciellt som ”Graveyard Rumble” är så bra. Fast jag är lite splittrad, det svänger ju som bara den. Det blir ändå inte riktigt samma sak. Märkligt.

Freeway Jackals från Norrköping är för mig en helt ny bekantskap, även om namnet dykt upp lite här och där. En fullängds-cd har bandet på sitt samvete sedan tidigare, en skiva som det nog blir till att kolla upp efter de två ”stänkarna”, ”Down With The Drapes” och ”Monster Drive”, som finns med här.

Psychobillyn vet inga gränser för Freeway Jackals. Något snabbare och något mer hifi än sina medkumpaner på andra sidan skivan, men lika svängigt. Rakt på sak helt enkelt, tuta och kör. Lägg till lite X-Ray Spex och Chicks On Speed, med tanke på Angelica ”Velocity” Wilsons lite gälla stämma och ni bör kunna placera in Freeway Jackals på den musikaliska kartan.

Ståbas är jag väldigt svag för (plus i kanten till snygga basbreak!) och när de i ”Monster Drive” låter trummisen jobba lite extra (dubbelkaggar, dubbelkaggar!) är det riktigt bra ös. Klart godkänt måste jag säga.

Jag slås även av känslan att båda banden har en enorm kapacitet att leverera fantastiska liveuppträdanden. Att The Hollywoods kan det vet jag redan och bara tanken på en ståbas får mig att vilja se Freeway Jackals släppa loss på scen. En miniturné ihop, där Örebro finns med i planen, kanske inte vore en dum idé?