Foto: SHEENA LINDBERG Döden är efter kärleken (och företrädesvis den olyckliga, kanske) troligen det mest frekventa ämnet att behandla inom populärmusiken, av den simpla anledningen att båda ämnena är universella, ofrånkomliga att förhålla sig till och tämligen omvälvande. I dag är det alla helgons dag och den dag då vi tänder ett ljus för de […][...]

Utan minsta tillstymmelse att förneka sig tar detta Gävlegäng sig an garagerockkostymen med alldeles för uppenbara blinkningar till genrens ledstjärnor. Att sedan likriktning mer eller mindre blivit ett självändamål inom nämnda genre är, å ena sidan, förståeligt – att överträffa The Stooges, The Cramps eller The Sonics är omöjligt – och, å andra sidan, beklagligt. […][...]

Jag har aldrig hört Ohio. Hela singer/songwriter-genren är på det stora hela ingenting som tilltalar mig bortsett från enstaka låtar. Däremot hade jag förmånen att få se Damien Jurado live en gång och han gav onekligen ett ytterst sympatiskt intryck, där han framförde sina stillsamma låtar i snaggad frisyr iförd en Misfits-tischa. Dessutom fastnade jag […][...]

Vad finns kvar att skriva om The Hellacopters? Det svenska band som under de senaste tio åren spelat in flest bra låtar (och förmodligen flest låtar över huvud taget). När nu andra omgången låtar som inte fått albumplats landat är det bara ännu en bekräftelse på att det aldrig är bortkastad tid att leta upp […][...]

Något av det mest överraskande som trillat ner i lådan hittills under min tid på dagensskiva.com måste vara den här splitsjuan med The Hollywoods och Freeway Jackals. Överraskande för att det mitt i floran av pappversioner på tyska metalsläpp dyker upp en vinylsingel, men även överraskande så till vida att redaktör Hamberg släpper ifrån sig […][...]