dagensskiva.com

48 timmar

Recension

The Postal Service: Give Up
Give Up (cd) The Postal Service
2003
Sub Pop/MNW
8/10

Giftermål i arkadhallen

Lyssna

Sök efter skivan

Nu ska ni få höra.

När jag bodde i London och min tilltänkta i Johanneshov brukade vi skicka små paket mellan oss. Det kunde vara allt från tolvsidiga funderingar på linjerade A4 till nittiominuters kassetter med ännu fler funderingar. Eller rent svammel. Breven från mig var nog mer svammel än funderingar. Lite senare flyttade jag hem och lite senare förlovade oss.

Nora Ephron, eat your heart out.

Ben Gibbard bor i Seattle och Jimmy Tamborello bor i Silverlake, Los Angeles. Gibbard spelar i Death Cab for Cutie och Tamborello i Dntel. De brukade skicka små paket mellan sig. Oftast innehöll försändelserna cd-r laddade med idéer, byggen, små passager, hit och dit. Därav namnet Postal Service. Och deras korrespondens var måhända inte i samma passionerade syfte som undertecknads, men det hela resulterade ändå i ett kärleksbarn. Och det är den skapelsen, Give Up, som just nu snurrar i min cd-spelare.

Fan, vad snyggt man kan få till det ibland.

Death Cab for Cutie spelar indiepop. Dntel pysslar med electronica. Att utifrån det försöka klura ut hur Postal Service låter kräver ingen Stephen Hawking. Postal Service spelar electronicapop. Men det låter inte särskilt mycket som Pet Shop Boys. Och ännu mindre som Human League.

För de av er som någonsin lånat ett öra till de inblandade parternas respektive konstellationer kan det meddelas att det inte är ljusår från den eminenta EP Dntel släppte i fjol, (This is) The Dream of Evan and Chan (en låt som senare dök upp på ”Life is full of possibilities”), med några få extra nävar indiepop nedsmusslat när Tamborello hade ryggen till.

För er andra. Tja, det låter som om Grandaddy (Gibbard är en riktig deadringer för Jason Lytle) slutligen vandrat in i den oundvikliga lappsjukepsykosen, hittat en tidsmaskin och tagit sig tjugo år tillbaka i tiden för att bedriva terapeutverksamhet i en arkadhall. Ungefär. Typ.

Det farliga med att snegla över axeln mot det förrförra decenniet är att man väldigt lätt kan snava i de fallgropar som kallas Kitsch respektive Nostalgi. Ni vet, hela den där grejen med vita axelvaddskavajer med uppkavlade ärmar, Jan Hammer-slingor och hawaiiskjortor.

Postal Service är dock tillräckligt förankrade i nutiden för att undvika dessa små snedsteg. Främsta orsaken är Gibbard. Man tror på honom. Han sjunger: ”You seem out of context/in this apartment complex/A stranger with a doorkey/Explaining that, 'I'm just visiting'”. Och man tror på honom.

Hans texter om Alienation, Isolering och Ensamhet (TM) är – i brist på mer målande beskrivningar – äkta. Inga stora gester, liksom.

Sen har vi Tamborellos avdelning. Som vore han en naturbegåvning på Tetris prickar han in beståndsdelarna så snyggt att de bara skulle kunnat passa där, med en lika precis som lekfull hand skapar han ett collage av analogt knaster, drum 'n' bass-beats och allehanda tevespelsrytmer. En direkt kontrast mot Gibbards – håll i er, nu kommer en klyscha som heter duga – avskalade och hudnära framförande. Och det är ju just därför det funkar så bra.

Jag vill kalla det electronica med hjärna, men det skulle troligtvis vara så fördomsfullt att Janne Josefsson skulle börja vädra vid blotta tanken. Istället kan man konstatera att vad de båda herrarna lyckats åstadkomma är en bro som överbryggar de båda genrerna och faktiskt gör att nätbrynjor och snedluggar kan rumla runt på dansgolvet arm i arm med 3D-brillor i papp och helt opåkallat slå upp skyltdockeposer.

Man kan ju bli gråtmild för mindre.

Duan Adler, eat your heart out.

Kristofer Ahlström

Publicerad: 2003-05-13 00:00 / Uppdaterad: 2007-06-28 09:54

Kategori: Lördag, Recension | Recension: #1983

21 kommentarer

helt sjukt bra skiva!

mikael Oregistrerad 2003-05-13 09:25
 

jag blir sugen på o köpa.. ge mig pengar!

THK Oregistrerad 2003-05-13 10:27
 

Skivan är mycket bra, hinner inte läsa recensionen nu, men det ska göras ikväll..

heythatsmybike Oregistrerad 2003-05-13 11:44
 

Grym skiva! Dock håller jag inte med om att DCFC spelar powerpop fast det där med kategorier på musik kan vara svårt ibland. DCFC e för övrigt och helt underbara.

mokos Oregistrerad 2003-05-13 11:49
 

vad och:et i ”och helt underbara” kom från vet ingen

mokos Oregistrerad 2003-05-13 11:53
 

Such great heights….

fick tårar i ögonen när jag hörde den första gången…fantastiskt bra… Nu ska jag plöja igenom resten av plattan…

dream_brother Oregistrerad 2003-05-13 12:11
 

Helt lysande skiva! Köp och köp igen!

Mattias#2 Oregistrerad 2003-05-13 12:38
 

Jag kan varmt rekommmendera ett köp av Such great heights-singeln. Fjärde spåret är en helt lysande cover av Such great heights, gjord av Iron & Wine.

Pär Eriksson Oregistrerad 2003-05-13 14:59
 

Bra recension på en fantastisk skiva.

Mysen Oregistrerad 2003-05-13 19:07
 

dödsbra skiva + recension, men sjunger han inte:

you seem so out of context

in this gaudy apartment complex

a stranger with your doorkey

explaining that i am just visiting

eller är jag knäpp?

Max Oregistrerad 2003-05-14 00:18
 

Jag håller med! Detta är en underbar skiva.

Tobias Oregistrerad 2003-05-14 21:55
 

kan väl bara instämma i hyllningskören: skivan är guld. bäst hitills i år.

mrtn frbrg Oregistrerad 2003-05-17 17:44
 

japp den här skivan är THE BOMB

christo Oregistrerad 2003-05-19 00:22
 

Hur bra som helst!!

Shredder Oregistrerad 2003-06-09 13:48
 

en av årets bättre skivor

palm Oregistrerad 2003-06-25 21:07
 

max: du har rätt. det sjuka är att skivan varit ute på nätet sedan tidig vår. men den är fortfarande otroligt bra.

matilda Oregistrerad 2003-10-06 09:59
 

otroligt fin skiva. köp!

gråtmild? Oregistrerad 2003-12-24 20:24
 

so this is the new year…

and i don't feel any different…

doffe Oregistrerad 2004-01-07 19:35
 

Håller med alla andra som skrivit här. 2003 års bästa skiva. ”Such great heights” är en av världens bästa låtar och dom andra på skivan kommer inte långt efter. Jag börjarde lyssna på dom efter att ha hört dom i en snowboard film som heter ”Lame”.. (Sjukt bra film förresten) Ska mycket till innan en punklyssnande snowboardåkare som jag börjar lyssna på elektro-pop, men nu e jag helt såld på dom…

Jens J Oregistrerad 2004-01-12 21:33
 

such great hights är ju en suverän låt, men resten av skivan var en grym besvikelse. Varför är det ingen som nämner musiken vid sitt rätta namn? E M O. Det låter emo. tänk er rockkomp till dessa halvrisiga melodier och kejsaren står naken!

olivia Oregistrerad 2004-01-19 16:50
 

The Postal Service är en perfekt blandning mellan Dntel och Dead Cab For Cutie. Låtarna, som alla smälter ihop perfekt och har en väldigt bra helhet, påminner först och främst om The Photo Album (2001). Skivan har Gibbins, självklara texter och sköna stämning kombinerat med Tamborellos (dntel) otroliga "datamusik". Detta är helt klart på min topplista över favoritalbum. (Ps. Mycket bra recension. Ds.)

eublepharis Oregistrerad 2004-09-05 16:43
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig