dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Shaggy: Lucky Day
Lucky Day (CD) Shaggy
2002
MCA/Universal
5/10

Reggae för Dummies

Ska man skaffa sig fetkredd är Shaggy en av de artister man ska dissa så hårt det bara går. Man får liksom inte gilla en kille som dyker upp på alla sommarreggae-samlingar där han delar det digitala utrymmet med Inner Circle och Ace of Base.

Och visst. Jag ska inte säga att jag är någon större Shaggy-fantast. Boombastic och hans version av Oh Carolina är båda snorbra, men sedan har det inte varit särskilt mycket att hänga i reggaegranen. Bara i år har Capleton, Spragga Benz, Bounty Killer och Chilly & Leafy varit roligare. Men ändå kan jag inte låta bli att tro att Shaggy gjort mer för reggaen än någon av dessa artister.

Inte så att han revolutionerat reggaen som vi känner den. Inte att han varit mest rätt bland alla äkta rastaskallar. Utan helt enkelt för att han sålt brallorna av de flesta andra artister varje gång han släppt en ny skiva. Och för varje gång är det förmodligen ett gäng människor som sökt sig vidare in i reggaen tack vare Shaggy.

En diskussion i dagensskivas forum kom att handla om huruvida 4CD-boxen Tougher Than Tough var en bra introduktion in i reggaen. Visst är den sannolikt den bästa översikten över reggaens utveckling, men samtidigt inget en nybörjare kastar sig över. En nybörjare känner kanske till No Woman, No Cry, Sweat (A La La La La Long) och All That She Wants. Det är då Absolute Summer Reggae Hits vol. 15 känns som ett säkrare köp. Det är då Shaggy känns som ett säkrare köp.

Jag misstänker också att Shaggy, trots allt, har rätt schysst kredd på Jamaica. Där verkar försäljningsframgångar inte vara en lika ful företeelse som i vår del av världen.

Att titta på omslaget till Lucky Day är en intressant upplevelse. På de flesta bilderna ser det ut som om Shaggy förirrat sig på en Lenny Kravitz-tripp. Men alla Shaggy-fans kan vara rätt lugna:

They don’t call me mista luva cause I like ice cream
I am mista luva cause I fullfill dreams

Ja, ni fattar.

Men saker är ändå inte helt som vanliga. Baktaktsvibbarna är rätt nedtonade. Mest rör det sig om hiphopsoul i västindientoga. Bortsett från reggaeflörtarna är det här ungefär den svarta musik som säljer i USA just nu. Egentligen är det väl inte helt förvånande, eftersom Shaggy alltid sneglat åt den musik som säljer för ögonblicket. Men visst finns det spår som är mer gulrödgröna än andra, som ragganumret Strange Love.

Sedan kan jag inte låta bil att tycka att det är lite småcharmigt att Strength of a Woman bygger på en oblyg stöld av Steve Millers The Joker.

Och flera gånger blir det riktigt bra, som i gitarrsoulsomriga These Are the Lips (med Ricardo ”Rik Rok” Ducent) och inledande Shake Shake Shake. Att det finns riktigt vidriga låtar som We Are the Ones och Hey Sexy Lady (med mexikanska trumpeter) hade jag väl mer väntat mig.

Det är lite som Forrest Gump. Lucky Day är så trevlig i största allmänhet att jag inte kan tycka illa om den, som jag borde göra, eftersom det inte är riktig reggae. Inte riktig någonting, egentligen. Mostly harmless.

Och det skulle inte förvåna mig om någon en dag kommer att äga en komplett samling med U-Roy, Lee Perry eller Eek-a-Mouse tack vare den här skivan.

Ola Andersson

Publicerad: 2002-11-10 00:00 / Uppdaterad: 2007-10-14 23:19

Kategori: Recension | Recension: #1710

3 kommentarer

Jag hänger inte riktigt med. Man man räkna All that she wants som reggae? Näää, eller vad är snacket?

Peter Oregistrerad 2002-11-13 18:06
 

Det är just det som är grejen, en låt som ”All That She Wants” kan dyka upp (och har gjort det) på många av de ”Absolute Reggae”(typ)-samlingar som finns. Det är med andra ord reggae tycker skivbolagen och säkert många av de som köper samlingen. Vad sedan reggaefans tycker är en helt annan historia.

Ola Andersson Oregistrerad 2002-11-13 18:32
 

Bra recension Ola. Känner inte att jag har tillräckligt med kött på benen för att kunna bidra med något i en diskussion. Har fallit platt för reggaen vid 23 års ålder(varav 8 år som ohjälplig pop och datormusiknörd), vilket jag inte trodde var möjligt. Upplever en lust att upptäcka/utforska en genre/ny musik på ett sätt jag inte gjort sedan jag satte isola i cd-spelaren för första gången för tio år sen. Det är galet skoj!!!

Så tänkte därför du/någon kunde tipsa mig om skön reggae. Droppa några namn bara. Lyssnar för tillfället mkt på gladiators, marley, u-roy, groundation och alpha blondy.

Martin Oregistrerad 2007-08-17 16:46
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig