Som en uppföljning på den senaste coversfredagen kommer här en spellista med covers som blivit så kända att de för många blivit original. Det är Faith No Mores version av Commodores Easy, Soft Cells version av Gloria Jones Tainted Love, Jeff Buckleys version av Leonard Cohens Hallelujah, Johnny Cashs version av Nine Inch Nails Hurt, […][...]

I intervjuer gjorda inför släppet av Jim förklarade Jamie Lidell att ett syfte var att se om han kunde få till en skiva som skulle kunna bli en framgång hos en större lyssnarskara. Något man har full förståelse för när allehanda varianter av retrosoul just nu verkar vara en av årets populäraste smaker. Lidell var […][...]

Jag ska väl erkänna att det inte var med någon större förväntan om musikalisk fröjd jag satte på Lenny Kravitz 85:e album (eller var det 8:e?). Trots att jag några år under 70-talet (eller var det 90-talet?) lyssnade ganska intensivt på hans två första album. Med de senare årens allt tröttare och formuläriska singelval i […][...]

Jupiter featuring Jonas Kullhammar III2 Bolage/Musikkoperatørene Norsk orgeljazztrio. Myspace Fredrik Nordström Blue Moserobie/Bonnier Amigo Och mera jazz. Officiell sajt, Myspace Hot Chip Made in the Dark Capitol/EMI En massa oljud sammanfogade till en spretig popgegga. Officiell sajt, Myspace Lenny Kravitz It Is Time for a Love Revolution Virgin/EMI Mjaha. Ett nytt studioalbum som låter som […][...]

Varning kids! Detta är ingen hiphopskiva! Håll er borta om ni inte klarar gitarrer! Jimi Hendrix, Funkadelic, Prince, Living Colour, 24-7 Spyz, Lenny Kravitz och … Boo Radleys. Så var vi av med namndroppandet också. N*E*R*D fortsätter sitt korståg för att återupprätta funkrockens skamfilade rykte. ”Fly or Die” tar vid där ”In Search of… v. […][...]

När det kommer till kritan handlar det egentligen om två saker. Rätt plats. Och rätt tidpunkt. När ”Baduizm” kom 1997 levde jag på den skivan. Jag hade säkert kunnat överleva en vecka utan både bröd och vatten om jag bara fått lyssna på Erykah Badus honungssöta stämma. Jag lever fortfarande på den skivan. Trots detta […][...]

Som så många andra hörde jag Cody ChesnuTT första gången på Phrenology när The Roots gav sig på hans The Seed. Att det dessutom råkar vara bästa spåret på skivan gjorde inte precis att jag fick mindre lust att kolla upp vem gästartisten egentligen var. Men Phrenology var däremot inte första gången jag stötte på […][...]

Lisa Nilsson har i mina öron en av de bästa rösterna i Sverige. Och även om Ratata-samarbetet var ett steg i helt rätt riktning kan jag aldrig låta bli att önska att Lisa någon gång spelar in en hel skiva av samma kaliber som när hon gjorde Keni Burkes Risin’ to the Top tillsammans med […][...]

Ska man skaffa sig fetkredd är Shaggy en av de artister man ska dissa så hårt det bara går. Man får liksom inte gilla en kille som dyker upp på alla sommarreggae-samlingar där han delar det digitala utrymmet med Inner Circle och Ace of Base. Och visst. Jag ska inte säga att jag är någon […][...]