Recension
- The Invisible Band (CD) Travis
- 2001
- Independiente/Sony Music
Ibland kan det vara så enkelt
Travis följer upp framgångarna med ”The Man Who” med ett minst lika trevligt helyllealbum. Ett faktum som fått många tyckare att kalla bandet för tråkiga. Visst, det stämmer. Travis är ganska gråa. Men de är förbaskat skickliga på att skapa snygga låtar.
”The Invisible Band” överraskar inte. Här finns tolv låtar byggda på den lågmälda produktion som blivit synonym med både Travis och Coldplay. Albumet inleds med första singeln ”Sing”, som med en lättläst refrängtext à la ”Turn” och ett snyggt banjoplockande fastnar lika effektivt som en Max Martin-produkt.
Sedan följer elva låtar till i samma spår. Höjdpunkterna heter ”Side”, ”Pipe Dreams”, ”Follow the Light”, ”Last Train”, ”Afterglow” och ”The Humpty Dumpty love song”. Fran Healy har blivit jämnare som låtskrivare, vilket gör ”The Invisible Band” till Travis största album hittills.
OK, jag håller med om att Travis utstrålar lika mycket spänning som en lyktstolpe. Men det ger mig också större anledning att låta musiken tala för sig själv. På detta album gör den just det. Travis står stadigt. Minst lika stadigt som sina landsmän, tvillingarna i The Proclaimers.
Ett bra band. Ett förbaskat bra album. Ibland kan det vara så enkelt.
Publicerad: 2001-07-03 00:00 / Uppdaterad: 2008-10-15 13:39
12 kommentarer
Så rätt, faktiskt. ”Side” lär bli en av årets mest spelade låtar i min stereo !
#
Lite kort???
#
Varför skall en skiva vara svår för att vara bra? Tror Travis vet svaret rätt lätt!
#
Visst är det gulliga melodier, men det blev lite väl mycket svärmorsdrömsplatta av den. Jag gillar travis. Men jag tyckte ”the man who” var lite roligare, med framförallt ”driftwood” och ”writing to reach you”.
Och på tal om Max Martin så skriver till och med han bättre texter än Healy.
#
nu har jag lyssnat in mig på den här och jag säger: varför ge the man who 5 och den här 8 och amnesiac 6..iså fall finns ingen rätt visa i världen……..nej så skulle det vara…amnesiac 8 the man who 8 den här 7a erkänn!
#
Johnis. Notera att det är olika recensenter på alla de recensioner du tar upp som exempel. Vi kommer inte fram till ett gemensamt betyg, varje recensent bestämmer själv. Fick jag bestämma skulle de båda Travis-skivorna få en tvåa och Radiohead kanske en femma eller sexa. Men, nu är det ju David, Fredrik och Patrik E som recenserat skivorna du nämner som exempel.
#
Recensenten (hur fan det nu stavas) gör det lite lätt för sig tycker jag. En ytlig och egentligen intetsägande recension om ett band som är djupgående och åsiktsstarka..
#
ok den här skivan kanske inte e såbra men…2a?!
#
Köpte den i England för några veckor sedan…… den sätter sig mer efter några hundra gånger, men det är ifrån början ett otroligt album. Fran´s röst är så söt och passar verkligen till den här typen av album. Är inte ”Sing” en av årets låtar, eller?
#
visst är skivan bra och allt sånt, men i ärlighetens namn så tycker jag mest att det är en förlängning av förra skivan, inga överraskingar precis…
#
Tycker inte skivan påminner så himla mycket om förra skivan faktiskt. Tycker The Man Who var starkare. Därmed inte sagt att det här också är en väldigt bra skiva.
#
Jag verkligen älskar Travis! Jag tycker texterna är jättebra… allting… bäst är nästan b-sidorna!!! TRAVIS rules :)
#
Kommentera eller pinga (trackback).