dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Marvin Gaye: What's Going On - Deluxe Edition
What's Going On - Deluxe Edition (CD) Marvin Gaye
2001
Motown/Universal
10/10

Bättre än prozac

Lyssna

Sök efter skivan

Den 21 maj 2001 är det på dagen 30 år sedan Marvin Gaye släppte What’s Going On. I mina öron är det här fortfarande världens bästa skiva. Det här kan vara världens mest okritiska recension.

Marvin Gaye Jr. var under hela 60-talets Motowns okrönte prins. Han fick hit efter hit levererad till sig av bolagets främsta låtskrivare. Han hade ett utseende och en röst som smälte de kvinnliga fansens hjärtan. Marvin hade allt. Utom kontroll över sig själv.

Marvin Gaye ville egentligen inte sjunga r’n’b enligt Motown-modellen. Hans dröm var att bli en ny Frank Sinatra och sjunga storslagna kärlekssånger med ett storband bakom ryggen. Men Berry Gordy, Motowns grundare, ville annorlunda. Han ville stöpa Marvin efter samma pojkbandsmodell som övriga framgångsrika Motown-artister.

Men mot slutet av 60-talet hände något. Tammi Terrell, Marvins musikaliska själsfrände, kollapsade i hans armar under en konsert och dog 1970 av en hjärntumör. Marvins bror kom hem från Vietnam, med samma historier som alla andra veteraner. Äktenskapet med Anna Gordy, Berrys syster, började knaka i fogarna. Skattemyndigheterna nosade honom i hälarna och Motown krävde nya hits var fjärde månad.

Resultatet blev What’s Going On, skivan som 1971 på många sätt kom att revolutionera musikhistorien. Marvin tog kontroll över sin egen musik och skrev och producerade hela skivan själv. Det är ingen slump att brytpunkten mellan de två Motown-boxarna som släpptes i början av 1990-talet är just 1971. Efter What’s Going On skulle Motown aldrig mer vara sig likt.

För att fira jubileet har Motown släppt en specialutgåva av What’s Going On, den här gången som en dubbel-cd. Förutom att originalalbumet remastrats, finns här även originalmixen av hela skivan, en liveupptagning och outgivna låtar.

Egentligen kan jag inte säga speciellt mycket om själva albumet What’s Going On. Det var kanske det första riktiga konceptalbumet. Det var första gången en artist använde den nya tekniken för att själv sjunga alla de olika stämmorna. Det var skivan som banade vägen för Stevie Wonder och alla andra Motown-artister som ville ha större artistisk kontroll.

Men mest av allt är What’s Going On musikhistoriens mest fulländade album. Marvin sjunger bättre och vackrare än någon gång tidigare. Hans tre röster, den bräckliga falsetten, den intensiva tenoren och den viskande basen, skapar fantastiska harmonier som lyfter låtarna till höjder ingen varit i närheten av, varken före eller efter.

Och det är var just rösten, harmonierna, som perfektionisten Gaye kunde ägna timmar åt. Till skillnad från hur andra artister kring den här tiden spelade in sin musik, började Marvin plocka ihop låtarna från olika inspelningar. De fraser som lät bäst sattes samman för att forma en helhet.

På den första cd:n i den här specialutgåvan ligger också ett bevis på hur små detaljer Marvin arbetade med. Den 5 april 1971 var What’s Going On slutmixad och låg och väntade på att bli släppt i Tamla Motowns studio i Detroit. Men Marvin var inte nöjd. Han lät skicka mastertejperna till Motowns studio i Los Angeles där han befann sig för en filminspelning. Där tillbringade han ytterligare några dagar med att lägga till extrastämmor och mixade slutligen om hela skivan tillsammans med Lawrence Miles. Den ursprungliga Detroit-mixen ligger med i sin helhet.

Större delen av den andra cd:n domineras av en inspelning av den första konsert Marvin genomförde sedan den ödesdigra konserten 1967. Och trots att Terrell varit död i över två år var är hon i allra högsta grad närvarande. Konserten inleds med ett medley innehållande några av Marvins största 60-talshits. Av nio låtar är tre duetter Marvin gjorde med Terrell, trots att de endast jobbade tillsammans under ett år. I ett mellanparti pratar han även om henne.

Enligt cd-häftet var Marvin hög som ett hus när han genomförde konserten med sina föräldrar i publiken. Han var nervös över hur han skulle klara sin comeback på scenen, men också nervös över hur publiken skulle ta emot den ”nye” Marvin Gaye. Han ställer till det för bandet när han börjar med b-sidan av What’s Going On istället för att skivan från början till slut, som var tanken. Han avbryter Inner City Blues eftersom den inte låter ”funky enough”. Om allt det här berodde på nervositeten eller drogerna förblir osagt.

Konserten följer skivan troget, på gott och ont, men det är en ren njutning att höra hur fantastisk Marvins röst var även live. Lägg därtill singelversionen av What’s Going On och en fantastisk version av God Is Love som inte ens ligger med i boxen The Master och du har en cd som utan problem skulle klara sig på egen hand.

Under sjuttiotalet skulle Marvin komma att släppa två klassiska album till (Let’s Get It On 1973 och I Want You 1976). Men de tio år som följde What’s Going On dominerades mest av en total kollaps av Marvin Gayes privatliv. Skilsmässa, konkurs och massiv drogkonsumtion ledde honom till en påtvingad landsflykt till Belgien. 1982 fick han sin kommersiella comeback med Sexual Healing, men han hade då endast några år kvar att leva.

Men egentligen behöver du inte känna till något om Marvins privatliv. Eller allt som låg bakom skapandet av What’s Going On. Det enda du behöver göra är att blunda och lyssna.

Om du är glad 365 dagar om året, varenda minut, varenda sekund, behöver du inte What’s Going On – Deluxe Edition. Men för alla oss andra är den här skivan ett vackrare och varmare alternativ till en årsförbrukning Prozac.

Världens bästa skiva har blivit ännu bättre.

Ola Andersson

Publicerad: 2001-05-25 00:00 / Uppdaterad: 2007-07-15 15:37

Kategori: Recension | Recension: #931

8 kommentarer

Tackar så mycket. Nu behöver jag inte köpa den nya versionen, ännu. Det blir istället skivan han gjorde till sin f.d. fru.

Ghwomb Oregistrerad 2002-11-18 19:42
 

Personligen tycker jag den mix som slutligen hamnade på originalutgåvan är den bättre. Den främsta skillnaden är faktiskt att Detroit-mixen låter ”äldre” och mer tidstypisk, vilket är långt ifrån dåligt, men den är inte lika tidlös och nyskapande. Ursprungligen var ljudbilden kantigare och framförallt slagverken hade en mer framträdande roll. Det känns också som att mer jobb lagts vid att finslipa stämmorna i Los Angeles-mixen.

Ola Andersson Oregistrerad 2002-11-18 10:43
 

Har redan original-CDn, eller vad den kallas. Har tyvärr inte råd att köpa den här också. Men kan någon svara om Detriotmixen var bättre eller sämre än slutmixen samt hur de skiljer sig åt.

Ghwomb Oregistrerad 2002-11-17 23:16
 

Härlig start Ola! Bra recension, bättre skiva.

Albert Oregistrerad 2001-05-27 23:47
 

Mycket bra skiva och recension… Men alltså, det gjordes hur många ”riktiga” conceptskivor som helst innan denna. Och kom inte o påstå att det skulle vara nått speciellt revolutionerande att han sjunger alla stämmor själv…

MrTambourineMan Oregistrerad 2002-07-25 11:00
 

Framförallt är den billigare än en årsförbrukning Prozac. Den bästa skivan någonsin är väl dock att ta i, alla vet ju att det är ”London Calling” med the Clash som är bäst ;-)

Annars så instämmer jag till fullo – jag ryser lika mycket varje gång jag hör ”Mercy mercy me”.

Jimmy Oregistrerad 2001-05-26 22:25
 

[...] och blås som uträttar underverk Paul Randolphs stjärna tändas på allvar i ett spår som inte Marvin hade behövt skämmas för. Ett spår som Jazzanova senare smått genialt samplar i So Far From [...]

 

En fråga till katalogbitare och andra experter: när gavs ”What’s Going On” ut i Sverige första gången?

Jag vill minnas att jag har läst (kan ha varit en annons för Sony Walkman eller i Hifi & Musik för tusen år sedan) att den inte släpptes när den kom i början av 70-talet, utan först många år senare. Marknaden för soul och R&B ansågs i stort sett obefintlig i Sverige på den tiden, vilket gjorde att skivbolaget valde att strunta i en av genrens absoluta hörnstenar.

Kan låta otroligt i dag, men den amerikanska populärkulturen dominerar även när vi blickar bakåt, så vi glömmer vad folk faktiskt lyssnade på (och inte lyssnade på) här.

Fidge Oregistrerad 2015-12-11 09:07
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig