dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Madrugada: The Nightly Disease
The Nightly Disease (CD) Madrugada
2001
Virgin
10/10

Nyansernas mästare kommer från Norge

Lyssna

Sök efter skivan

Fyra män, ursprungligen från Tromsö i Nordnorge, döper sitt band efter vad gryning kallas på spanska och portugisiska, och gör ångestframkallande musik byggd på starka traditioner. CD-omslaget är mörkt. En målning av en kvinna. Titeln är ”The Nightly Disease”. Många tecken talar för att detta kan bli pretentiöst, ihåligt och outhärdligt. Men icke.

Madrugada debuterade 1999 hemma i Norge. Efter omtalade EP:s som ”New Depression” släpptes fullängdaren ”Industrial Silence” för att gå rätt upp på första platsen på den norska försäljningslistan. Bandet uppmärksammades också utanför Norge, för sin mörka musik, byggd på starka melodier med ingredienser som blues, country, gospel och psykedelika från sextio- och åttiotalen. Efter flitigt turnerande runt om i Europa har Madrugada skaffat en allt större publik. Bland annat spelade bandet på Hultsfred 2000 och i Stockholm under vintern. Nu kommer andra albumet ”The Nightly Disease”.

Det går långsamt och smärtar. Gitarristen Robert S. Burås lägger smekande, avmätta gitarrer byggda på ett reverb som känns hämtat från prärien eller sextiotalet. Men ibland river gitarren upp djupa sår i kompet och distar till ljudbilden. Sångaren Sivert Höyem frontar med en stil som blandar en countrysångare med David Gahan och en röst kommer från samma mörker som Tindersticks Stuart Staples, dock utan den senares sluddrande. Utan att blinka sjunger Sivert Höyem textrader som;

”A black mambo gonna knock you down to the ground.
A black mambo, little chicken better run, run, run.
Don't let the children catch you.
Gonna knock you down, with liquer and love.”

Det som gör att Madrugada tål att jämföras med storheter som Nick Cave, Leonard Cohen, Tindersticks och Songs: Ohia är bandets mästerliga förmåga att bygga upp nyanser i låtarna. Ofta byggs stommen av softa basgångar och återhållet trumkomp. På med Burås gitarrer och Höyems röst för att bygga upp ångestframkallande stämningar. Sedan kan låtarna helt plötsligt explodera i ett crescendo av skrikande gitarrer, ringande cymbaler och virvlar, för att sedan lika plötsligt återgå till lugnet igen. Det är mycket snyggt och i låtar som ”Black Mambo”, ”The Frontman” och ”Sister” skapar de känslor som mycket få andra artister lyckas skapa.

Albumet är producerat av Madrugada med hjälp av John Agnello, som tidigare hjälpt Patti Smith, Dinosaur Jr. och The Lemonheads. Från inledande ”Black Mambo” till avslutande ”Only When You're Gone” bjuds lyssnaren på ett magiskt, nyanserat mästerverk.”The Nightly Disease” är ett album som alla borde ha hemma, som definition på hur melankoli och ångest låter.

Jag hade stora förväntningar på detta album, eftersom debuten var fantasisk. Madrugada överträffar dessa. Ni har hört Kings of Convience och Midnight Choir, men de norska mästarna i melankoli heter Madrugada.

Missa inte detta.

Fredrik Welander

Publicerad: 2001-03-19 00:00 / Uppdaterad: 2001-03-19 00:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #842

13 kommentarer

av de bra norska banden var det Madrugada jag hörde först, new depression ep:n och jag misstänker att varje ord i recensionen är helt sanna.

Men är det inte väldigt snabbt jobbat? Att redan vara klara med så högkvalitativt material… Skitsamma, ett givet skivköp är det, punkt slut.

martin friberg Oregistrerad 2001-03-19 09:05
 

Fantastisk bra plate. Sitter her med The Nightly Disease i minidiscen mens jeg leser anmeldelsen, og kan ikke gjøre annet enn å si meg enig i hvert eneste ord.

Hmm…heia Norge? ~ler~

Ingeborg Oregistrerad 2001-03-19 10:05
 

Laddade hem lite på prov från Napster. Det låter kanon! Jag hör vissa influenser från Doors, Pearl Jam m.fl. Den här är ett måste på CD!

** Rflex ** Oregistrerad 2001-03-19 15:09
 

fan va fult omslag

estet Oregistrerad 2001-03-19 19:46
 

efterlängtat…

norge matar själen med bäst melankoli just nu, utan tvekan

ed Oregistrerad 2001-03-19 21:11
 

omslaget var verkligen extremt fult…

de boss Oregistrerad 2001-03-19 22:55
 

ser inte tjejen på omslaget ut som en av tjejerna i bandet the Donnas?

andreas. Oregistrerad 2001-03-23 09:12
 

Jag tänker instinktivt… Tone Norum.

pob Oregistrerad 2001-03-27 17:04
 

Skittråkig platta. tankade ner hela på napster. Texterna var på mellanstadienivå.

Johan Oregistrerad 2001-04-05 20:46
 

fan, vilket snyggt omslag

mocker Oregistrerad 2002-01-08 14:21
 

Alla med lite smak inser att omslaget är jäkligt läckert

Robert Oregistrerad 2002-10-28 09:15
 

fan vad rätt! Helt underbar och genombra platta som verkligen förtjänar mer uppmärksamhet. Personligen tycker jag att detta är deras bästa album hittills även om både Industrial silence (som har fått ett skamligt lågt betyg här) och Grit är mycket starka. "The nightly Disease" är en tung massiv enhet som kräver lite insats för att komma in i, och är definitivt ett mindre direkt album än t.ex. "Industrial silence", men ger verkligen utdelning.

Medlem 2005-03-01 16:48
 

[...] Tools Lateralus förtjänar högsta betyget, medan Fredrik Welander jublar högst över Madrugadas The Nightly Disease och M. Hedros & M. Hellbergs Together in the Darkness. Kal Ström delar ut hälften av alla [...]

 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig