Elephant är fyra svenska killar som gör världsmusik. Inte bara i meningen musik med influenser från hela världen och alla möjliga musikstilar, utan också musik i världsklass. De har en klockren definition av sin egen musik på skivomslaget som det vore brottsligt av mig att inte citera, den säger nämligen det mesta om hur det låter: ”Elephant is a melting pot of pop, reggae, jazz and r'n'b, based upon a foundation of jungle and house.” Vad de dock inte nämner är att alla dessa stilar och ljud är blandade med synnerligen utvecklad fantasi och helhetskänsla.

Det är mest dansmusik. Inte enerverande likriktad och tjatig, utan spännande och intressant (jag vill säga intelligent, men törs jag det utan att få spö?) Elektronisk musik kan ibland lite för enkelt sväva iväg och bli klinisk och kall, men här finns r&b- och reggaegunget som varm och skön motvikt hela tiden. Sångaren Fredericks starka och känsliga röst gör också sitt till för att göra musiken till kött och blod. Elephant beskriver sammansättningen av låtar på skivan så här: ”Each song is treated uniquelly. Like songs to a single compilation.” Och känslan är just att varje låt är en separat liten bäbis som stolt presenteras av sina fyra pappor.

Det är förresten några fler föräldrar inblandade, för till varje låt är en ny producent och gästartist anlitad. Av dessa kan nämnas Christian Falk, Papa Dee, Android från S.P.O.C.K. och Peps Persson som några av de mer kända. Andra lite mindre kända är DJ:s, producenter, toastare och till och med en harpist. Vem brukar i sanningens namn ha gästmusikanter på bild på omslaget? Det har Elephant och beröm ska de ha. För att de inte bara skryter med de ”säljande” namnen utan ger cred till alla talangfulla. Respekt.

Skivan innehåller också en html-presentation med bilder och videon till singeln ”Mixing Culture”. Allt går i samma grafiska stil (design av Pål Eneroth i bandet + Tomas Nordmark) och gör, tillsammans med de tidigare nämnda fotografierna, att skivan känns ännu mer välgjord och uppriktig. I den utförliga beskrivningen av bandet, musiken och skivan finns också ett lagom skrytsamt uttalande om Elephant live. De tycker själva att de är bra. Ja, till och med ”groovy, groovy” faktiskt. Jag är nyfiken, för den här skivan svänger bra.