Atomic Swing var inte dåliga när de lade av 1997. Popsicle var inte sämre när de lade av efter sitt sista album ”Stand Up and Testify”. Jag har alltid gillat båda dessa band, Atomic Swing med vissa förbehåll och Popsicle helt förbehållslöst. När sedan Niclas Frisk kom att producera Popsicles två sista plattor, ja då var väl lyckan total.

Nu verkar Niclas Frisk, från Atomic Swing, och Andreas Mattsson, från Popsicle, funnit varandra musikaliskt. De förenas i pop-projektet (förhoppningsvis dock mer än bara ett projekt) Sweet Chariots som nu släppt sin första singel ”Cry No More Tears”. En singel som låter mig väl bekomma.

När man hör låten ”Cry No More Tears” anar man vart Popsicle var på väg, även om nu den vägen abrupt blev en återvändsgränd. Svänget från ”Stand Up and Testify” i allmännhet, och spåret ”Dry Spot”, gör sig särdeles påminnt. Detta är svensk soulpop på hög nivå. Pop med underbara inslag av amerikansk baptistgospel och rock med rötterna i 1960-talets England. Det är så svängigt att hela rummet gungar.

Frisks och Mattssons duettsång är så rätt, och Atomic Swing och Popsicle smälter samman i deras stämband. I bakgrunden ligger hela tiden en tydlig och kraftfull kör av kvinnor, som hurtigt sjunger; ”Sing your troubles away!”. Man blir varm i hela kroppen. Utan tvekan måste detta vara bättre än Prozac, och happy-faktorn på denna singel måste slå i topp.

Singeln innehåller också två b-sidor; ”Frankly” och ”Good Love Gone Bad”. Två lite lugnare låtar inspelade hemma hos någon av herrarna Mattson och Frisk. Ljudkvalitén är inte den bästa, men känslan är desto större. Svaga gitarrer och piano ramar på ett synnerligen mjukt sätt in Frisks och Mattssons röster.

Jag längtar till fullängdaren som kommer i slutet av Mars. Det kommer bli en ljuspunkt i vårrusket, och troligtvis är det så att man inte kommer ha någon anledning att gråta några tårar.