dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Supersuckers: The Evil Powers of Rock'n'Roll
The Evil Powers of Rock'n'Roll (CD) Supersuckers
1999
Aces&Eights/Koch/Playground Music
6/10

Kvinnor, droger och dist

Lyssna

Sök efter skivan

Amerikanska rockband brukar gilla yta och attityd. Det gör även Supersuckers. Deras bolag heter Aces & Eights, skivan heter ”The Evil Powers of Rock'n'Roll” och de rockposar framför sina marshallstärkare iklädda solbriller och cowboyhatt. De är rock. Tycker de själva. Jag personligen är lite allergisk mot detta om det inte visar sig att musiken är lika tuff som attityden. Men visar det sig å andra sidan att det är så, brukar jag falla pladask och bete mig ändamålsenligt på fullaste allvar. Supersuckers balanserar på gränsen.

I grunden är ”The Evil Powers of Rock'n'Roll” enkel energifylld punkig rock'n'roll. Men det är både 70 och 80-tal inblandat. Och en del hårdrock. Det gör att vi ibland landar i närheten av något som skulle kunna liknas vid ett bra Guns 'n'Roses (svälj!), eller varför inte ett bra Ugly Kid Joe (gulp!)? Det finns dock ett tillägg till ljudbilden. Supersugarnas förkärlek för country. Ja, det lyser igenom på sina ställen. Men det är absolut inget i stil med deras förra ”Must?ve Been High” som var ett countryalbum. Klart är i all fall att ”The Evil Powers of Rock 'n'Roll” i sina bästa stunder ebjuder högkvalitativ glammig och punkig rock med sköna svängiga riff och trallvänlig sång.

Men finns det något mer där? Låtvis tycker jag den största delen av den 35 minuter långa plattan. Det rycker lite benen och ölarmen, men jag kan inte riktigt bestämma mig för om det här är på riktigt. Det är välkomponerat och välproducerat och det spelas alltid på taktslaget. Hela tiden. Det blir aldrig farligt helt enkelt. Något som kan vara vanskligt när det kommer till den här typen av musik. Rockare vill helt enkelt inte att deras mammor ska tycka om samma band som de själva. Dessutom tenderar Supersuckers att bli väl klämkäcka ibland. Inte fullt ut tack och lov, men ändå…

Jag tror att jag bestämmer mig för att inte tänka så mycket och höjer volymen istället. Det är nog det som är meningen.

Mikael Nordlander

Publicerad: 1999-12-15 00:00 / Uppdaterad: 1999-12-15 00:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #310

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig