Hiphop på svenska fick sitt breda kommersiella genombrott förra hösten när Petter släppte ”Vinden har vänt”. Det var inte albumet eller någon tidigare singel som startade lavinen. Det var just den där singeln. Singeln som Petter själv ofta kommenterar med ”kommersiellare än så här blir jag inte”.

Petter var inte först. Han är inte ensam. Först var MC Tim, även om Petter och den nya svenska hiphopen knappast lutar sig mot MC Tims arv. Den framgångsrika svenska hiphopen, i ett konstnärligt perspektiv, lutar sig snarare mot Latin Kings arv. Det går inte att nog understryka hur viktig framförallt ”I Skuggan av Betongen” är för den svenska hiphopen. Mindre framgångsrik svensk hiphop påminner mer om det som Just D sysslade med, och att försöka återskapa JD:s vis hop utan ironi och distans är döfött.

Tyvärr låter en hel del av materialet på den här samlingen som just kusiner eller bryllingar till Just D. Tyvärr också utan det rätta flytet. Även om det finns ett och annat rim som fäster och gott om bra musik är det alldeles för sällan som om musik och text känns som en gemensam kraft. Och flytet. Det krävs en speciell talang för att flyta på svenska. Det är långtifrån alla som hittat dit än.

Men, jag vill inte säga att den här samlingen är dålig, för det är den inte. Snarare tvärtom. Det är en intressant samling artister som befinner sig strax under ytan. Artister som har potential att i vissa fall utvecklas till något riktigt stort.

Ett sånt band som funnits där under ytan hela tiden och släppt några singlar och tolvor ända sedan 1995 när klassikern ”Hoppa Dansa” släpptes är 3 Ess. Här får vi två nya starka bevis på att göteborgarna fortfarande har en hel del att komma med. Dags för en singelsamling kanske?

Uppsalas stoltheter Mat åt far är ett band som jag faktiskt inte vill höra fler demos ifrån. Förra årets ”Hybris” har roterat med jämna mellanrum i bandaren i köket. Ett av spåren är en remix av ”Ny Gryning” från nämnda demo medan ”Fantasi” är en nästan löjligt stark ny låt med en mycket bra refräng som fäster direkt och vägrar släppa taget. Nej. Nog med demos. Mat åt far är redo att ta steget upp i högsta divisionen.

Sist ut är Malmös Reflx. Som lyckats få till en riktigt fonky liten sommardänga i ”Sol & Värme” och en sommardänga av en mer traditionell svensk folkdans kaliber i ”Vem vill ha en robot?”. Reflx visar att det går att göra svängig och glad svensk sommar-hiphop baserad på traditionellt svenska ljud utan att för den skull dra på sig fjollhatten och förvandlas till Markoolio eller Drängarna. Reflx är på riktigt. Skånska funkar.

Närmast att nå ända fram av de övriga banden på den här samlingen är Zon 2 och Frotté. Resten får nog jobba lite hårdare på rimmen innan det är dags för nästa varv. För det blir väl ett nästa varv? Vi behöver den här typen av initiativ. För än så länge finns det inte utrymme för hur mycket hiphop som helst på de svenska listorna, men det vänder.

Ja just det. MC Tims ”Jag är Def” är med som en liten bonus. Den tioårsjubilerar. Det ni.

”Elvis på äventyr” lämnar vi därhän.