Det är väldigt svårt att förhålla sig till ett nytt Gillian Welch-album. När albumet släpptes i veckan haglade slentrianhyllningarna och jag själv var en del av det. När redaktionen skulle sätta samman månadens bästa musikhändelser var jag inte sen att deklarera att det är Gillian Welchs nya album som är bäst. Inte behöver jag höra […][...]

Vi som har ett jobb på dagen också trillar in lite sent. Biljetter finns kvar och utanför försöker de kränga de sista. The Ark har hunnit halvvägs när jag vandrar in i ett soldränkt Azaleadalen. Det är ett väldigt slött The Ark som möter mig. De är helt svartklädda och här finns inget spår av […][...]

Förutsättningarna är helt förändrade. När Justin Vernon klev ur timmermansstugan med For Emma, Forever Ago satt världen och väntade på the next big thing. När uppföljaren släpps vet vi redan att han är här. Vi har sett honom live flertalet gånger nu. Vi har lyssnat på demosläpp och samarbeten, sett korta, tonsatta filmklipp cirkulera. Lyssnat […][...]

Igår kväll råkade jag höra en repris av Musikguiden med September på P3. Efter att hon spelat 2 Unlimited, Whigfield och Celine Dion som om det inte fanns någon morgondag, så hoppas jag att hon mest pratar i P1:s Sommar. JUNI 25 Mark Levengood – programledare, författare 26 Torgny Lindgren – författare 27 Clara Lidström […][...]

Det är något särskilt med att gå i sommarsolen i nya sommarskor med snäll San Francisco-pop i öronen. Inte så att Vetivers The Errant Charm är ovanlig gulligt eller soligt, men när det handlar om Andy Cabic eller någon annan som rör sig kring Devandra Banhart och alla däromkring, blir det med automatik solstint och […][...]

Thurston Moore kan numera göra i stort sett vad han vill. Han kan stå i en källarklubb och slå på gitarren med ett baseballträ en kväll i veckan och publiken betalar , lyssnar artigt och går hem med ordet geni fastetsat på näthinnan. Därför är det ganska skönt att hans senare album under eget namn […][...]

Det är alltid nånting som är nytt när Herman Dune släpper en skiva. De börjar ständigt om. Endera har de sparkat en bandmedlem eller så har de plockat bort prïckarna över u. I och med Strange Moosic har de startat skivbolag. Ett bolag som heter just Strange Music och håller till under City Slang. I […][...]

Det finns skivor som ständigt ligger framme. Låtar man alltid återkommer till. Album som varit med på varanda bilresa. De är två och de kallas Me First och Sun, Sun, Sun. The Electeds två tidigare album, släppta på Sub Pop i mitten av 00-talet. Det har gått fem år sedan Sun, Sun, Sun släpptes och […][...]

Danska Maggie Björklund tar americanan till amerikanarna. Hon värvar Jon Auer från The Posies, Mark Lanegan, Rachel Flotard från Visqueen, Barrett Martin från Screaming Trees och Calexico. Lång och blond kan hon agera frontfigur trots att hon sitter bakom sin pedal steel med nedfälld blick. Inte heller på albumet tar de kompande och gästande artisterna […][...]

För någon månad sedan spelade The Head and the Heart i Göteborg tillsammans med Woods och The Low Anthem. Jag kom sent och trillade inte in på The Head and the Hearts spelning förrän mot slutet. Det var varmt och trångt mellan baren och scenen, men över publiken skymtade jag toppen av tre huvuden tätt […][...]