Det är svårt att hylla finstämd musik. Finstämd. Ett skällsord. Därför får band som Great Lake Swimmers, Nada Surf och Grand Archives ständigt för låga betyg. De säger ingenting, de har inte kuk, de är vuxna, de är inte arga på nån, deras musik avslöjar inte hur smart den är. Man är lat när man […][...]

Den 20 oktober ställer sig sagofarbrorn Nick Cave på Chinateaterns scen med boken Bunny Monros död under ena armen och då nysläppta dubbelalbumet White Lunar under andra armen. Eller… vad kvällen på Chinateatern under An Evening with Nick Cave egentligen kommer innehålla återstår att se. Vad som utlovas är högläsning, spoken word och musik. Biljetterna […][...]

Brittiske Markland Starkies tredje fullängdare på fem år är en snudd på högtravande företeelse av den typ av musik som nästan enbart existerar i Storbritannien. Det är en korsning mellan singer/songwriter och pop som så tydligt är ett soloprojekt och ung allvarlig man. En folkhistoria som ekar genom musiken. Det är välutrustad hemmastudio och tystlåtna […][...]

Pressbild. Foto: Todd Roeth När Blitzen Trapper klev upp på Pusterviks scen under Way Out Wests torsdagskväll var jag någon annanstans. Det var det många som var. Redan vid niotiden sträckte sig kön ett och ett halvt kvarter. Men det var också många som valde att tålmodigt köa för att se Sonjagon, Deportees och slutligen […][...]

Black River Killer är en av de bästa spåren på förra årets Furr. Egentligen hade jag velat att ett spår så långt från Black River Killer som möjligt varit det bästa. Black River Killer hade kunnat göras av vem som helst när som helst. Black River Killer är Blitzen Trappers version av Hazard, Stagger Lee […][...]

Onkel Kånkel-special Wikipedia: ”Bandets främsta kännetecken är texter som på ett stötande och förlöjligande vis behandlar känsliga ämnen så som avföring, pedofili, nazism och funktionshinder.”. The Pirate Bay-kommentar: ”Onkel Kånkel suger.. De sjunger ju ändå bara om massa skit”. Mats berättar varför Onkel Kånkel är värda att uppmärksammas, så här några veckor efter Onkel Kånkels […][...]

Det må finnas en fin, rejäl och djup folkmusikstradition i Storbritannien. Själv har jag aldrig förstått de broderade västarna som ylat i den ena efter den andra brittiska singer/songwriterns referensbok. Nej, jag står inte ens ut med Vashti Bunyan. När jag skulle skriva om James Yorkstons senaste släpp, där han tillsammans med The Big Eyes […][...]

Brett och Rennie Sparks, det äkta paret som utgör The Handsome Family, dyker allt som oftast upp på våra konsertklubbar. Nu har de återigen bokat in en vända genom landet. Hit kommer de: 7 oktober – Stockholm, Kägelbanan 8 oktober – Göteborg, Pusterviksbaren 9 oktober – Malmö, KB[...]

Sälarnas lugna bo där vanligtvis hi-techmammor springer med rymdbarnvagnar och kids med lågmidjade byxor riskerar livet på långa brädor har genomgått en metamorfos. Gräset har belagts med plastmattor och försäljare av korv av alla dess slag med tillhörande ketchupjuvrar trängs på gatkanterna. Jag hoppas vid gudarna att det är mänskligt kött jag känner lukten av. […][...]

När det börjar närma sig nyår och årssammanfattningar brukar det på våra årsbästalistor alltid dyka upp album som inte recenserats. Det är så mycket som man inte hunnit med att skriva om, album som inte visat sig vara något förrän de legat några månader, album man hittat för sent för att vilja skriva om dem. […][...]