The Fine Arts Showcase Sings Rough Bunnies Adrian Recordings/Border Gustaf Kjellvander har släppt en skiva som baseras på låtar av Rough Bunnies. Svensk pop och rock typ. Myspace Sarah Dawn Finer A Finer Dawn Roxy Recordings/King Island/Nordisk Film Gamla och nya låtar skrivna av Sarah Dawn Finer. Som klippt och skuret för valfri kommersiell radiostation. […][...]

Asobi Seksu Citrus Friendly Fire Records/One Little Indian Records/Border Gitarrbaserad indiepop från New York med en japansk sångerska. Tristan The Borderline Generation Jomimo Music Tristan spelar sin rock pendlandes mellan livsglädje och skitliv. Officiell sajt Souldrainer Reborn Mascot Records/Border Metal som stundtals nosar på death metal, dock lite mer pompöst och slött. Officiell sajt Myspace […][...]

Någon som kommer ihåg skämtet om Ingen och Dum? Ingen trillar i vattnet och Dum ringer 90 000, skriker i luren ”skynda er att komma, Ingen har trillat i vattnet” varpå personen i luren frågar ”Va? Är du dum eller?” och Dum svarar ”ja”. Sånt gillade jag när jag var liten och kanske är det […][...]

Det har talats om Perssons Pack och Traste Lindéns Kvintett, men låter mest som Love Antell. Så känner jag för ”Johnny Drama”. Visst har det euforiska blåset och stompet i mångt och mycket ersatts av fiol, mandolin och andra detaljer, men det är ju samma låtar. Eller? Florence Valentin blev snabbt omtalade i samband med […][...]

Stockholmsbandet [Ingenting] gör fin och rumsren pop. Det innebär god stämning och långa indiemattor av stämningar, riff och sång. Jag tänker först på Ride när jag hör deras skiva, men håller sen mer med Nöjesguiden om att det låter som ”Per Gessle i OBS-klass”. Texterna är direkta och barnsliga och handlar om solen, polis polis […][...]

Senaste Switchblade, likt föregångaren från 2001 obetitlad, har jag haft i min ägo ett tag nu. Av någon märklig anledning har den inte lyckats jobba sig från cd-hyllan till cd-växlaren. Trots att den är skitbra. Kanske var det årstiden som felade. Musik som Switchblades har jag ganska svårt för när solen skiner, fåglarna kvittrar och […][...]

Titeln ljuger. Eller den är åtminstone lite missvisande. Sophie Zelmanis fjärde platta är inte direkt fullmatad med låtar som framkallar utbrott i form av spontan hyllningssång eller hotfullt svängande höfter. Fast om man med sång och dans menar hennes vanliga, värmande viskningar och vaggande ballder så är döpningen klockren. Kort och gott: Sophie låter som […][...]