Den 25:e maj släpper Leela James sitt tredje studioalbum, My Soul. Den här gången på klassiska Stax. Tell Me You Love Me är det första smakprovet.[...]

Matthew Chicoine har bott på Nya Zeeland i sex år sedan flytten från USA men även om han fysiskt både har landat och rotat sig har hans musikaliska resa definitivt ännu inte nått sitt slutmål. För med utgångspunkt i hemstaden Detroits techno har han ständigt hoppat runt och gjort nedslag i allt från experimentell jazz, […][...]

I intervjuer gjorda inför släppet av Jim förklarade Jamie Lidell att ett syfte var att se om han kunde få till en skiva som skulle kunna bli en framgång hos en större lyssnarskara. Något man har full förståelse för när allehanda varianter av retrosoul just nu verkar vara en av årets populäraste smaker. Lidell var […][...]

Jag har ett ganska okritiskt förhållande till Nicke Andersson och hans produktion under de åtminstone tio senaste åren (jag lyssnade aldrig på Entombed när det begav sig och har inte orkat påbörja resan bakåt än). I The Solution gör han retrosoul med Scott Morgan vid mikrofonen och sig själv på trumpallen (och säkert en hel […][...]

Det var nära att jag glömde bort Sharon Jones and the Dap-Kings i år. När försmaken och titelspåret släpptes i september högg jag direkt och föll som vanligt. När albumet släpptes la jag nätt och jämnt märke till det. Jag visste redan att jag skulle gilla det, så det hamnade på listan över sånt jag […][...]

På sätt och vis är det mest spännande med den här skivan att det är den första från det nyväckta Stax (om vi bortser från att en samling hann före). Jag erkänner att den nyheten höjde mina förväntningar på Angie Stones fjärde ganska rejält. Det kändes som det perfekta hemmet för Angie Stone. Nu låter […][...]

Det är mycket som inte stämmer med Multiply. Funkdrypande souljuveler av den här digniteten ”ska” komma från USA och inte Storbritannien som fallet är här. Så är det bara. Att den dessutom kommer från skivbolaget Warp mest känt för mer experimentella artister som Squarepusher och Aphex Twin är rent sensationellt. Inte nog med att genren […][...]