Schweiziska Voodoo Rhythm har försett allahanda dårar med begravningspunk, zigenarjazz, bluegrass, rhythm’n'blues, cajun, gospeltrash och allt där emellan sedan 1992. Under ledning under Beat-Man Zeller har etiketten blivit hem för diverse outsiders och freaks, oftast opererande i blues/rock/garage-ådran, men alltsomoftast med udda medel (Bob Log III är kanske det tydligaste exemplet). Precis som en av […][...]

På den andra volymen i trilogin Surreal Folk Blues Gospel Trash (den tredje blir en videosamling på dvd) tolkar Reverend Beat-Man om delar av materialet från den första, men bjuder framför allt på ett gäng nya kompositioner. Om den förra given handlade om ful, skitig och söndersupen punkblues låter den andra som visor från en […][...]

Cat Power Jukebox Matador/Playground Tillhör nog kategorien artister som man kanske skulle ta och omvärdera. Verkar ju helt ok och inte så där hippietrist som jag hade fått för mig. Myspace Tompa Finns där plass för maj me? Egenutgivet Lite som Kenta, fast på skånska då. Kanske en framtida hymn till Landskrona BoIS hemmamatcher? Reverend […][...]

När nöden är som störst och den intressanta musiken lyser med sin frånvaro finns det alltid en sista utväg. Voodoo Rhythm Records. De har alltid något att erbjuda. Just den här gången är det en svängig garagerockpärla med farfisa i centrum. Naiv poprock med fötterna i sextiotalet som skapar glädje och lättja i min av […][...]

Senast jag hörde musik från Reverend Beat-Man blev jag gruvligt besviken. Kanske känns det just därför lite extra skönt att konstatera att han är tillbaka på den barpall där han gör sig bäst. På Surreal Folk Blues Gospel Trash Vol. 1 ger han oss söndersupen och sluskig blues. Han sjunger till kompet från en sliten […][...]

Det gick undan, så jag missade säkert en del. Allt jag tänkte få med fick inte plats, jag skar hårt och utan pardon. En del jag hoppats på levererade inte lika starkt som väntat (läs: Common och Kanye). Natalie Gardiner Summer Rain Eftersom det är en syster till Arise är det den låt som fastnat […][...]

Reverend Beat-Man Surreal Folk Blues Gospel Thrash Vol. 1 Voodoo Rhythm/Border Blues, surf och gospel i en enda stor gegga med taskig produktion. Charmigt. Street Hitz Street Hitz 41 Universal Att döma av stavningen, så tordes detta vara musik för Jambagenerationen. Samling med bland annat 50 Cent, Will.I.Am och Lloyd med flera. Swizz Beatz One […][...]

Garage Punk Vol. 1 är en samling av rara, obskyra spår från schweiziska The Monsters. Obskyra spår från The Monsters, frågar kanske Vän av ordning. Är inte det en oxymoron pleonasm? Och jo, svaret på båda frågorna är såklart: såklart. The Monsters bildades redan 1986 och har sedan dess släppt sju skivor, sedan 1997 på […][...]

Han är mannen bakom det skräpigaste lilla skivbolaget i Schweiz. Han spelar också på många av skivorna som släpps på Voodoo Rhythm, i band som The Monsters, Die Zorros och The Coronets. Och han är helt sjukt kass på engelska. Vi känner och älskar honom som Reverend Beat-Man. Här möter hans skitiga gospelblues de industriellt […][...]

Ibland behöver jag rå rak rock. The Monsters har mycket av det jag söker men finner så sällan. De levererar skräpig surfinfluerad garage som inte har det minsta gemensamt med valfritt radiospelat The-band från de senaste två årens våg av ny-rock. Schweizarnas senaste skiva ”I See Dead People” är deras sjätte i ordning sedan starten […][...]