När Martina skrev om Ayrton Senna konstaterade hon avslutningsvis att de fyra låtarna på EP:n var precis lagom. Ett helt album med bandets glättigare pastellfärgade sound skulle antagligen vara för mycket. Subiza är svaret på den funderingen. Delorean har dessutom inte bara fyllt ett helt album de har tagit det hela ytterligare ett steg och […][...]

The Martelli Tapes är Svante Lodén och Erik Hjärpe som i vanliga fall syns och hörs som en del av funkmaskinen vi känner som Damn! Två singlar in i sin karriär som duo spelades en utökad version av The Martelli Tapes in för SVT:s programserie Veckans konsert. Raskt, men långtifrån oförtjänt, marscherat. Om namnet Martelli […][...]

Det är svårt att som recensent ställa in öronen för en skiva som man längtat efter, som gång på gång blivit uppskjuten men som till slut, när hoppet började sina, äntligen släpps på riktigt. Samtidigt som man bara vill älska den hejdlöst, är rädd för ett misslyckande och att ens känslor när man lyssnar på […][...]

Förra året galopperade ett helt kollektiv med djur in och slog undan benen på inte bara mig med ett album sprängfyllt med högst egensinnig men ändå melodiös elektronisk pop. En kombination som räckte för att hamna högt upp på många listor när det var dags att sammanfatta fjolåret. I år smyger sig en ensam Caribou […][...]

Masshysteri Masshysteri Ny Våg Records/Sound Pollution Det tog ett par lyssningar, men sedan trillade polletten ner. Jobbigt bra album. Igen. Myspace Khoma A Final Storm Selective Notes/Sony Music Efterlängtat. Myspace Neighbourhood Maybe Tomorrow Stockholm Jazz Records/Border Mix av jazz, funk och soul. Myspace Medications Completely Removed Dischord/Border Odefinierbar sörja. Någon stämplar det säkert som progressivt. […][...]

När jag tittar på min årsbästalista från 2008 kan jag konstatera att jag står fast vid det mesta på den. James Yuill och Merz hänger lite löst men det finns inte så mycket som skulle kunna ersätta dem. Kanske jag hade stoppat dit David Byrne och Brian Enos gemensamma släpp Everything That Happens Will Happen […][...]

När Dr. Dog släppte Easy Beat var det första släppet från skivbolaget Park the Van. När bandet tredje album på bolaget släpptes hade det hänt ganska mycket. Dr. Dog hade gått från sparsamt producerad lo-fi till storslagen folkrock. I och med släppet av Shame, Shame har bandet flyttat till ANTI-. Därmed inte sagt att Shame, […][...]

Den som var tidigt ute och köpte en av de första tusen av Takers and Leavers fick ett hemgjort och unikt omslag. Ett gulligt tilltag som blir självskrivet ovanligt om det går bra för ett band. Och liksom att de numera gör riktigt omslag har de numera också en inhyrd producent. Takers and Leavers däremot, […][...]

Dr. Dogs andra album Toothbrush är lite plojigt på sina ställen. Det kanske är så när man inte har något skivbolag att svara upp till eller inte vet om man ens kommer ge ut skivan. Enligt Wikipedia så verkar det inte vara någon som riktigt vet varken när albumet gavs ut eller om det faktiskt […][...]

En förtida ursäkt för rasistiska kommentarer utdelas nu innan jag går för långt in på varför Nordirland är ett konstigt land. Ett land där vissa obetänkslöst dödar för urgamla traditioner och orsaker vars ursprung knappt någon kommer ihåg, där polisstationer måste skyddas med taggtråd och betong, där kvinnor inte får bestämma över sina egna kroppar […][...]