När allt går som i sirap som i smått fantastiska singeln/videon ”What You Know” är T.I. verkligen kung. När han med musikens hjälp lyckas skapa den där märkligt sköna känslan av att vara riktigt snorig och åtminstone lätt febrig. Gärna med en rejäl stänkare av valfri Vicks Nyquil-kopia innanför t-shirten (fegisvarianten av att sippa de […][...]

Det börjar med det ”säkra kortet”. Den dyrköpta och tilltänkta hitsingeln direkt ur Neptunes-butiken. Nu hör ”Goin' Out” knappast till de mest välslipade juveler Pharrell Williams släppt ifrån sig. Inte så att det är trist, men i förhållande till vad som komma skall känns blingstompandet lite anonymt (tänk Kelis ”Wanderland”). Som välkommen till festen-tema funkar […][...]

När Nicholas Ringskog Ferrada-Noli för ett par veckor sen frågade sig varför rappare inte får vara klyftiga satt jag som vanligt där som ett levande frågetecken och undrade vilka de här kvinnoförnedrande snubbarna som majorbolagen signar på löpande band, som säljer miljonupplagor och spelas på MTV och ZTV dagarna i ända, är. Jag lyssnar trots […][...]

Det märks tydligt att detta, Black Album, är tänkt som det sista för jiggaman. Det märks ur flera aspekter. För det första kan man se det som en summering då Jay-Z använder sig av flertalet olika producenter han jobbat med genom åren och dels för att han i varje låt berättar en liten historia, ofta […][...]

Jag antar att Royce Da 5'9″ har ganska lite med den här utgåvan att göra egentligen. Titeln säger väl egentligen allt. Det är disslåtar och ratat material. Skräp och skrot. Bortglömt och förträngt. Allt omvartannat. Den som jobbar riktigt hårt kan kanske skrapa ihop låtar till en hygglig EP av de här 37 spåren. Jobbigt […][...]

Det finns, grovt förenklat, ett par olika varianter av soundtracks av typen ”musik från filmen”. Dels den i r'n'b- och hiphopsammanhang så populära varianten med mängder av exklusiva och nyskrivna låtar. Dels varianten där filmskaparen samlar ihop en rad med gamla låtar som han tycker passar filmens scener (Quentin Tarantino var 90-talets kung i den […][...]