Som alla andra i redaktionen förmodligen också kommer att konstatera är det förstås fullständigt omöjligt att plocka ut de 50 album jag tyckte bäst om de senaste tio åren. Dessutom i rangordning. Kort sagt skulle rätt mycket kunna kastas om i den här listan. Framförallt ju längre ner vi kommer. Det finns säkert 50 kandidater […][...]

Uppräkningen av 100 låtar som alla borde ta med sig från 2007 fortsätter här med del 7. Alltså: 100 låtar från 2007. 100 förklaringar till varför de är livsnödvändiga. Uppdelade i intervall om 10. Patrik H håller på med ett parallellt projekt att samla så många som möjligt av de uppräknade låtarna i en Spotify-lista. […][...]

Så här i början av ett nytt år brukar det ofta infinna sig ett litet halvvakuum i skivbevakandet. I svallvågorna efter årssammanfattandet och i väntan på att det nya årets skivutgivning ska ta fart brukar det ofta finnas tid att plocka fram skivor från året som gått. Skivor som man inte haft tid att skriva […][...]

La-da-dee-la-da-dau. La-da-dee-la-da-dau. Finns det en enda Basement Boys-producerad låt som folk i allmänhet hört är det sannolikhet just den. För det var ju 1991 som Basement Boys slog igenom med buller och bång. En enkel keyboard-slinga, en hopplöst klistring la-la-dee-melodi och en lite lagom falsksjungande artist. Att T.I. ganska precis 15 år senare samplar just […][...]

Singing about hope Singing about peace Singing about love Nio ord som sammanfattar Blaze välgörenhets-allstar-projekt Underground Dance Artists United for Life så otroligt mycket bättre än de 707 jag kastade ur mig i min hyllning av Keep Hope Alive – moderskivan till Keep Hope Alive Revisited. Nio ord som öppnar Keep Hope Alive Revisited. Nio […][...]

Några smeksamma ackord på ett dammigt piano. Ett glittrande klockspel. En violin dränkt i det mest neonspeglande regn. Och så kliver han fram i den ensamma stråkastare som lyser upp det annars kolsvarta dansgolvet. Med några ordlösa toner smälter han isen på stuprännorna flera kvarter bort. Kenny Bobien. Sedan exploderar hela världen i discofärg. Dansmusik […][...]

Den låt jag lyssnat flest gånger på de senaste två veckorna ligger på en tolva jag fick låna av dagensskiva-David: Can’t Give You Anything, i Ministers of Sounds tio minuter långa Ministers Future Funk Vocal Mix. Artisten är förstås Kenny Bobien. Anledningen till att den parkerat sig på min skivspelare är förstås att den är […][...]

New Orleans hade jazzen. New York discon och hiphopen. Chicago blev startpunkten för housemusiken. Garagen började mullra i New Jersey. Detroit hade Tamla Motown. Och den musik som kom att få namnet techno. När Kraftwerk började skapa sina banbrytande ljudbyggen i början av sjuttiotalet kom en viktig del av inspirationen från den svarta funken, en […][...]