Att höra I Bet You Look Good on the Dancefloor för den ungefär 113:e gången på radion fick mig att aldrig vilja höra I Bet You Look Good on the Dancefloor eller något I Bet You Look Good on the Dancefloor-relaterat någonsin igen. Arctic Monkeys var i en nanosekund plötsligt överallt. Gamla analoga ankare på […][...]

Lördagskväll runt klockan halv nio. Och jag undrar vad jag egentligen gör på en stor gräsmatta där folk går runt i Converse, hög musik spelas i bakgrunden och den snöpliga förlusten mot Spanien just visats på storbildsskärm. Som vanligt fryser jag alltid, trots fyra tröjor och två jackor, den ena som jag lånat till mig […][...]

Chocken över att Byfolket inte är på plats framför Pampas i år har fortfarande inte lagt sig. När jag och Lundström äntrade festivalområdet för första gången för att se amerikanska Anti-Flag lyste vagnen med Smålandsrullarna med sin frånvåro. Kollega Kling på Aftonbladet upplyste oss bittert att de inte bemödat att komma i år, han hade […][...]

I burn my tomorrows, and I stand inside today, at the edge of the future, and my dreams all fade away. (Burn my shadow, med Ian Astbury på sång) Det första stämmer. Det andra kanske. Det tredje, inte. Det fjärde, återigen. I och med den här versionen av sitt Unkle-projekt har James Lavelle trampat fast […][...]

Ska man dra några grova växlar av bandnamnet så spelar de här människorna hairmetal à la Posion. Det var nämligen så bandnamnet dök upp; de stötte på en berusad man som lyssnade på Poison och som hävdade att det var death metal. Uttalandet bemöttes sakligt, men bestämt, med frasen att Poison snarare är att likna […][...]