Det var en juli som präglades av händelserna i Norge och Amy Winehouse bortgång. Men det var också en juli där Hultsfredsfestivalen kom tillbaka och ställde till med fest för stora delar av redaktionen. Hultsfredsfestivalen Vilken återkomst! Skit samma att det inte var packat framför scenerna de första två dagarna. Det fina med Hultsfredsfestivalen var […][...]

Sista dagen på Hultsfredsfestivalen inleddes på inrådan av festivalciceron Nordlander, ivrigt påhejade av både Appelqvist och Hamberg, med Kriget och dess rockiga jazzfusion. Helt obekant med musiken hade jag lite svårt att ta till mig allt, men Per Nordmarks trumspel var oavsett vilket av absolut finaste snitt och det var det mest bestående intrycket jag […][...]

Fredagen inleddes där torsdagen avslutades: på Teaterladan eller vita scenen som den heter nu för tiden och det är Paper som står för musiken. Efter alla lovord om Stockholmstrion var jag väldigt förväntansfull och lyckligtvis infriades dessa förväntningar med råge. Den tidiga speltiden till trots (13.15) var bandet förvånansvärt peppat och gjorde en riktigt bra […][...]

Jag hade i ärlighetens namn inte särskilt många måsten på Hultsfredsfestivalen, men åker man på festival tillsammans med Mikael Nordlander (tidigare redaktionsmedlem på dagensskiva.com, numera på SVT:s Klubbland) vet man att det trots allt blir ett evigt kryssande mellan scenerna. Torsdagen var ett tydligt exempel på det och med undantag för ett par timmars avbrott […][...]