Nu tar vi varvet med att lida för konsten igen. Bara en sista gång, jag lovar. När konstnären Théodore Géricault målade sitt mästerverk ”Raft of the Medusa” besökte han döende patienter på sjukhus för att få till det korrekt anatomiska uttrycket av mänskligt lidande. Han tog hem döda kroppar från bårhuset och bodde med dem […][...]

Det går inte längre att skriva om Stina den skygga. Den här gången gömmer hon sig inte undan uppmärksamheten på samma sätt som vi vant oss, som vi tagit för givet. Istället har vi läst långa och fylliga intervjuer i Sex, Sonic och Groove. Kanske har jag missat någon den här gången. Stina Nordenstam klättrar […][...]

Min skivsamling är internationell på ungefär alla sätt som går. Det är väl också ett av de främsta skälen att jag överhuvudtaget lyssnar på musik. Möjligheten att fylla min lägenhet med toner från alla världens kulturer, språk och hörn. Ja. Skitsnack förstås. Det vore ingen underdrift att säga att merparten av all musik jag lyssnar […][...]

Flogging Molly spelar irländsk folkmusik. En punkig variant av densamma. Dropkick Murphy's kanske någon tänker, men det finns inga drag av oi, bortsett från några utrop här och var, och Flogging Molly håller hårdare på sin irländska ådra än vad Dropkick Murphy's gör, rent musikaliskt. ”Swagger” är debutplattan som släpptes 2000 på Side One Dummy […][...]

Då och då dimper det ner skivor på redaktionen som ingen vill eller tror sig kunna recensera. Vi samlar dem i en låda som vi av någon anledning valt att kalla för hatten. I hatten bor en katt (ja, en fiktiv katt i alla fall) som med oregelbundna mellanrum får för sig att dela skivorna […][...]