The Good, The Bad & The Queen The Good, The Bad & The Queen Låtarna placeras text- och ljudmässigt i Albarns och Simonons närområde. Det blir dystra sånger om livet i England, London och Portobello i baksmällan efter 80- och 90-talet – i skuggan av ett krig mot terrorn de inte vill veta av. Det […][...]

Det ska ju sammanfattas nu. Listas och jämföras. Här är tjugo låtar jag spelat mycket under året som gått. Jag använder iTunes som främsta källa till konsumtion av musik. Trots att jag fortfarande är mycket irriterad över att skivbolagen och Apple tycker att nationsgränser är viktiga. Trots kopieringsskyddet som gör att det är samma företag […][...]

”Bomb-happy” är enligt pressreleasen och diverse källor på internet inte en person som har en förkärlek för att smälla av bomber, utan soldater, främst under första och andra världskriget, som fick för sig att de var odödliga efter alltför lång tid i skyttegravarna och därför begav sig upp ur dem, modiga och dumdristiga. De blev […][...]

Editors turnerar med senaste albumet An End Has a Start i bagaget och kommer till Stockholm och Debaser Medis den 27 november. Fängelse för den som missar spelningen, hälsar Luger.[...]

Det finns de som tycker Interpol tappat något. Att något i deras identitet gått förlorat nu när de gjort låtarna större med vidare arrangemang. Stråkar, piano och fler instrument vidgar Interpols musik men gör bandet sämre menar dessa kritiker. Inte jag. Tvärtom, nu låter de nog mer som de tänkt från början. Interpol ger mig […][...]

Det är en kick av att få känslan av att upptäcka ett band i utveckling, och en ännu större att se utvecklingen gå den väg man hoppats. Jag har aldrig riktigt varit intresserad av att få den slutliga produkten, det ”fulländade”, direkt. Det är föga suggestivt. Egentligen vet jag inte ens om jag är intresserad […][...]

Lite nytt, men egentligen mest äldre grejor, ärligt talat. Vissa återkommande fenomen. Precis som för Hamberg har viss utfasning ägt rum (om inte annat skulle listan bli enorm annars). Ett ledord för 2007 skulle hittills kunna sägas vara ”pop”. Helt enkelt. Tillbaka till det enkla och effektiva. Det får tala för sig självt (utan egentlig […][...]

När arbetsgivarsidan och facket kom överens om det centrala avtalet för oss recensenter tidigare i år fanns det ett gemensamt villkor. Såväl Svenska Recensentarbetsgivarföreningen som Musikjournalistförbundet krävde att alla som skrev om Editors kommande skiva minst en gång måste nämna Interpol. Jag är inte medlem i facket, men eftersom jag inte vill utsätta mina hårt […][...]

Grand Avenue plagierar inte. Men jag tror att jag kan lista ut vad de lyssnat på under uppväxten. Och senare. Deras stora poplåtar tar plats på samma sätt som kompositioner signerade Coldplay och sentida U2. Men genom att spetsa låtarna med ett driv inspirerat av New Order – och då främst Peter Hooks sätt att […][...]

För att bryta Tomas’ nuvarande dominans på ”48 timmar” tänkte jag roa mig med en liten spellista. Yes yes y’all, rullar just nu i den källarhålsbunker som är mitt hem: 1. Surkin Kiss ‘n’ Horns (Vengeance edit) 2. Differnet Patterns of Parklands 3. Swiss Boarding School Disco/Soul 4. CatPeople Pretty Things 5. Jahcoozi BLN 6. […][...]