I början av det här decenniet slog en bomb ner i musikvärlden, en skinnjackeklädd, nonchalant privatskoleutbildad långhårig och flottig bomb. De var så rätt, så rätt i tiden att de blev daterade snabbare än ett paket mjölk. The Strokes var allt, perfekta och med oklanderlig tajming. De hade inte klarat sig utan någon av sina […][...]

Little Dragon Machine Dreams Peacefrog/Border En sval elektronisk bris från Göteborg. Myspace Joe Henry Blood from Stars ANTI-/Bonnier Amigo Singer/songwriter som petar in blues och jazz omvartannat. Myspace Switchblade Switchblade Trust No One Recordings/Sound Pollution Självbetitlat, ett par enstaka spår och ett härligt utdraget malande. Som vanligt alltså. Myspace Municipal Waste Massive Aggressive Earache Records/Sound […][...]

Trainwreck Riders The Perch Alive Naturalsound Records/Sound Pollution Grungedoftande rock med pigga instick av country. Myspace Brian Olive Brian Olive Alive Naturalsound Records/Sound Pollution 30 eller 40 år gammal fartig rock. Myspace VNV Nation Of Faith, Power and Glory Anachron Sounds/Sound Pollution Miljövänlig synth. Myspace Lucy På flykt Egenutgivet Rock och pop från Göteborg. Myspace […][...]

Inför BLACKsummers’night lyssnade jag igenom Maxwells andra album Embrya för första gången på alldeles för lång tid. Efter en första genomlyssning konstaterade jag att den fortfarande håller. Efter den andra mindes jag varför jag så många gånger hållit albumet som ett av nittiotalets allra främsta. Inte bara i soulfacket, utan överhuvudtaget. Embrya beskylls rätt ofta […][...]

När Leela James äntligen får ur sig ett andra album bryter hon mot så många tabun att det är lätt att tappa räkningen och svårt att inte imponeras. Att släppa ett coveralbum är kanske inte det skarpaste draget om man vill få tyckarfolket med sig. Att välja låtar som Betty Wrights Clean Up Woman, Rolling […][...]

För drygt två veckor sedan startades en av många ”lista de 100 bästa”-listorna som passerat revy i dagensskivas forum sedan starten. Den här gången handlade det om Bra samplingar i bra låtar, särskilt med fokus på soul, funk, disco och hiphop. Det fick mig, förutom nöjet att åter stifta bekantskap med mycket musik man snudd […][...]

Jätteproffsigt. Verkligen. EP:n Dig The DYNO! är gjord direkt efter skolboken hur man gör dansvänlig pop som säljer. Faktum är musiken får mig osökt att tänka på den exklusiva matteklubb i Hollywood där man gjort försök att räkna ut vad som gör en låt till en kommersiell hit. Eller det mytomsbunda bandet KLF som med […][...]

USA. Tyskland. Italien. Ungefär där, och i den ordningen, kunde man hitta discons supermakter under sjuttiotalets andra halva. Visst fanns det förstås andra länder där disco skapades. I princip vart enda ett. I hjärtat av Afrika. På det japanska öriket. I Sydamerikas djungler. På andra sidan muren. Men det var i de här tre länderna […][...]

Det är svårt att inte känna sig lite blåst på konfekten. Efter den två cd-skivor långa discofesten på The Master of the Masterpiece: The Very Best of Mr. Patrick Adams blir det lätt så när man sitter med nästa volym. Ja, eller kanske avsaknaden av volym i just det här fallet. Två skivor har nämligen […][...]

När Z Records gav ut en av de bästa sammanställningarna av Dave Lees musikaliska gärning med samlingen The Many Faces of Joey Negro var det med en titel som samtidigt var mitt i prick och helt missvisande. Dave, som de flesta andra som verkar i dansmusikfacket, skapar musik beroende på vilken kostym han hänger på […][...]