Min sinnebild av David Eugene Edwards är en ensam man på en mörk scen, sittande med en banjo i ett blekt ljussken och närmast mässande fram sina sparsmakade folklåtar, medan han håller takten genom att stampa med foten i scengolvet. Det är så jag minns mitt första möte med David Eugene Edwards, från när han […][...]

Till skillnad från Pustervik, där det rapporterades om kökaos och oklarheter med armband, var det bara att knalla rätt in på Trädgår’n, där Woven Hand skulle spela. Lokalen var perfekt i storlek för David Eugene Edwards och mannar, lagom fullt utan att man behövde trängas nämnvärt. Och jag är ganska säker på att i princip […][...]

Det gick rykten om en ny festival i centrala Göteborg och vi som vet hur sådana brukar se ut trillade av stolen när namn som Erykah Badu, Kanye West, Regina Spektor och Lily Allen började cirkulera. Programmet är en tre dagar lång seriekrock, men här är redaktionens höjdpunkter inför den slutsålda festivalen som går av […][...]

Neko Case gör låtar som är grymma. Hon arrangerar dem på bästa sätt. Hennes röst är så fylld av känsla att hälften vore nog. För mig är det något av en gåta att inte en hel armé av musikälskare försöker frälsa sin omvärld med hennes skivor. Jag kan skriva ett par stycken text om detta, […][...]

”You come here looking for some essential truth about the south or some spiritual revelation. You're not gonna find it, unless by accident or by grace.” Jim White kastar in en 150-kilos betong-Jesus i bakluckan på en handmålad Chevy Impala och ger sig ut för att hitta den amerikanska söderns själ. Den själ han vänt […][...]