På mina föräldrars gata finns det en trädgård där någon har målat sitt döda träd knallrosa. Det skulle kunna vara kreativt och vackert men det ser bara sunkigt ut. Det här tänker jag på när jag lyssnar på Firefox AK. Andrea Kellerman ser dödstuff ut på omslaget men hennes röst är mjuk, sävlig och distanserad. […][...]

Cookies ‘n’ Beans Beg, Borrow and Steal Capitol/EMI Melodifestivalcountry producerat av Kristofer Åström. Myspace Laura Marling I Speak Because I Can Virgin/EMI Folkpop och singer/songwriter. Myspace Jesse Malin & the St. Marks Social Love it to Life Side One Dummy/Bonnier Amigo Har ett förflutet i D Generation och The Finger. Myspace Booka Shade More! Get […][...]

Direkt förs tankarna till min tid på studentradion och till den djävulska musik som bröt loss på 30-talet. Vi hade vinylprogrammet Pappas Låda och som vinjett hade vi låten Mama Don´t Allow It från 1933 framförd av Frankie ”Half-pint” Jaxon And His Hot Shots. Förutom detta lilla inslag av riktigt gammal musik är detta ganska […][...]

Det märks att Peter, Bjorn and John försöker tvätta bort Young Folks-stämpeln. De vill helt enkelt inte vara simpel visselpop längre. De vill mer. De vill vara i nivå med Pink Floyd. Detta märks inte minst i låten Nothing To Worry About som i upplägg och stil är riktigt lik Another Brick In The Wall. […][...]

Om någon hade tippat att Peter, Björn och John med efternamnen Morén, Yttling och Eriksson skulle följa upp succén Writer’s Block med ett i stort sett helt instrumentalt album hade man antagligen fått rätt bra odds på det. Hade man dessutom prickat in att utgångspunkten skulle vara en tillbakablick på de norrländska samhällen de bott […][...]

Den 12:e november kommer Anna Ternheims nya album Leaving On a Mayday. Albumet är producerat av Björn Yttling från Peter, Bjorn & John och medverkar gör bland annat Steve Shelley, trummis i Sonic Youth, och Matt Sweeney som ibland gör musik tillsammans med Bonnie ‘Prince’ Billy. Så här säger Ternheim om släppet: ”Förra plattan var […][...]

Jag höll på att ramla baklänges när jag läste vad Anders Nunstedt skrev i Expressen, att han inte mindes något av Primal Screams förra album (Country Girl!? Suicide Sally & Johnny Guitar!?) och antydde att han nog ändå gillade det här bättre. Sen delade han ut tre getingar och skrev nåt om disco och The […][...]

Med en pappa som är Söderhavskung på Kurrekurreduttön – eller i alla fall ett par föräldrar som är gamla rockrävar och bor på en bergstopp i Portugal med en massa djur – kan jag inte låta bli att tänka på Pippi Långstrump när jag läser om Lykke Li. Det kanske är en konstig parallell, men […][...]

Nu har både jury och svenska folket fått säga sitt och i dag offentliggjordes grammisnomineringarna för 2007. Salem Al Fakir har fått flest, hela sju stycken, medan Kent ligger tvåa med sex nomineringar och Säkert! är trea med fem. Grammisgalan går av stapeln i Globen den 9 januari. De nominerade i samtliga kategorier: Årets Album […][...]

Första gången jag lyssnade på 3.00 A.M. Serenades kändes det som om jag snart skulle börja gilla skivan. Det verkade som det fanns något där, något som letar sig in och tar mig på en resa när jag äntligen förstår. Men nu, några veckor och ett otal lyssningar senare har jag kommit fram till att […][...]