Ur haschröken, likt en fågel fenix som reser sig ur askan av sönderbrända vinylskivor har indie-proggen rest sig. Proggen har kanske aldrig varit död men i form av Philadelphiascenen låter den onekligen uppfriskande. Greg Weeks tillhör även den psykedeliska gruppen Espers där bland andra finfina sångerskan Meg Baird ingår. Greg Weeks säger själv att han [...]

Det är så jovialiskt skramligt och vingligt att det hade kunnat vara inledningssoundtracket till en skakig, blurrig och lite smådammig indie-roadmovie. Den lilla skraltiga bilen med vilken våra hjältar och hjältinnor förflytttar sig, en kaktusbeströdd landsväg, en hund som tuggar på en gammal stövel. Och Headin’ Off. Någonstans där börjar alltså Surf City EP (det [...]

För några år sedan var hypen total inför en ny skiva med Q-Tip. Men inte helt unikt blev det ingen skiva på grund av bolagstjafs och det har nu gått nio år sedan en soloplatta med ATCQ-legenden. Ju längre tid en skiva tar desto större brukar hypen bli, men i det här fallet har det [...]

När jag plockar fram Now Here Is Nowhere för att fräscha upp mina The Secret Machines-kunskaper slår det mig att det måste finnas nostalgiska inslag i mitt minne av albumet. Jag har klart för mig att Ten Silver Drops inte var särskilt intressant men jag mindes Now Here Is Nowhere som klart godkänd arenapop med [...]

Medvetet ändamål eller inte, We Know We Don’t Know bjuder på en nostalgitripp utan dess like. Gemene man skulle nämna Fireside anno 1995 som referensram, vilket i sig inte är fel. Quagmire blandar dock ytterligare influenser i smäldegeln där Drive Like Jehu är huvudsakliga ingrediensen och Steve Albinis ljudexcesser den slutliga kryddan, pricken över iet. Att [...]

Black Milk är en av många rappare och producenter som det har talats om med stor entusiasm under flera år. Han dök upp på hiphopscenen för 3-4 år sedan, då han arbetade tillsammans med legendariske producenten J Dilla. När Dilla sedan tragiskt gick bort år 2006 lyftes Black Milk fram ytterligare, och han sågs som [...]

Jag trodde ganska länge att Damn!:s tredje skulle bli den svenska motsvarigheten till D’Angelos trea. Aldrig bli av. Men här är albumet nu. Det heter Let’s Zoom in. Och det är väl värt fyra år av outhärdlig väntan. Första singeln I’m Not Going to Live Another Day Without You Girl är som väntat inte särskilt representativ [...]

Jolie Hollands fjärde fullängdare The Living and the Dead är stadig folkrock. Stadig både i ljudbild och för att den inte är särskilt varierad. Någon större variation ingår inte i Hollands varumärke och bristen på variation tyder snarare på väl sammanhållna album. Mellan albumen finns det skillnader. Catalpa och Escondida var sovrumsblues, Springtime Can Kill You [...]

I över tio år nu, sedan debuten med Song In The Key Of Knife, har Tony Colman genom sitt bolag Hospital Records och framförallt som London Elektricity sett till att flytta gränsen för vad som egentligen är drum and bass. Genom att infoga allt större element av soul, jazz och funk och genom att lägga [...]

Det vore enkelt att helt enkelt bara bestämma sig för att gilla Thyrfing och deras nya skiva Hels vite. Hednatemat blickar bakåt mot en hård och karg tid, något som är perfekt tematik för ett metalband. Ackorden är harmoniska och hela uppbyggnaden andas folkmusik. Någon ren sång begagnar de sig inte av och låtarna är [...]