Jag vaknade efter en tältnatt och kan knappast kalla mig utvilad. Men tack vare gott sällskap, bra väder och lite frukost kändes inte längre mattheten i kroppen. Vi tog en promenad in till stan, fikade på ett litet café och inväntade dagens spelningar. Fredagen var dagen då Arvikafestivalen präglades av främst rockband och soligt väder. […][...]

Jag ska villigt erkänna att det inte var särskilt mycket som lockade mig till Arvikafestivalen 2010. Och då är jag verkligen inte särskilt svårflörtad när jag väger för och mot att åka till Värmlands finaste festival. För mig handlar Arvikafestivalen främst om att få träffa mina fina vänner i redaktionen. Det saknar jag i år. […][...]

Kent vet hur man fångar en publik. Kent vet vad musik är. Kent vet hur man gör texter och framträdanden som berör. Kent vet hur man spelar på festival. Redan en timme innan Kent skulle kliva ut på Vintergatans scen så stod de trognaste fansen och väntade vid kravallstaketet. Det märks att det är något […][...]

Nu är den tagen, min festivaloskuld. Jag kan inte annat än säga att jag är nöjd med den första festivaldagen, trots att den började relativt folktomt. Trots att banden började spela klockan ett så var det lugnt inne på området. Detta berodde dels på att vädret inte var det bästa, solen hade gått i moln […][...]

Allt man gör ska någon gång göras för första gången. Så även festivalbesök. Aldrig i mitt nittonåriga liv har jag besökt en festival. Visst har tanken på festival slagit mig ett flertal gånger. Visst har det verkligen lockat att få campa med de närmaste vännerna, ha roligt och få se och höra mina favoriter i […][...]

Jag har alltid varit säker på att jag inte gillar poesi. Trots att jag har läst mästarna har jag aldrig hittat något som fastnar. När jag första gången hörde Ursula Rucker hajade jag till. Men det var väl inte poesi? Inte riktig. Det var ju bara en avslutning av en hiphopskiva. Och jag gillar ändå […][...]

Strax efter klockan tolv hörde man för en stund ingen levande musik vid Peace and Love-festivalens största scen. Då startade nedräkningen. 10.00, med stora vita siffror. Biggie Smalls i högtalarna. Ett fruktansvärt plågsamt och briljant intro, till vad som kunde och skulle bli något väldigt storslaget och speciellt. Sekunderna tickade fort och vid 1.59 var […][...]

Första ordentliga dagen på festivalen inleds lite segt med långfrukost och lunch efter det är det dags att dra in och se den sista delen av Hoffmaestro & Chraa som man redan sett ett antal gånger och som man alltid kan lita på. I år jobbade jag inte bara som festivalskribent utan även som funktionär […][...]

Efter en strålande weekend kring Siljan med tillverkning av dalahästar i Nusnäs och Zornmuseum i Mora var det dags att styra kosan mot arbetarstaden Borlänge och elfte året av Peace & Love. Festivalen tjuvstartade redan på måndagen med föreläsningar, småspelningar och stå-upp-konserter men det är först på den tredje dagen, det vill säga onsdag, som […][...]

Det blir ingen 25:e Hultsfredsfestival. Arrangörerna har valt att ställa in årets festival på grund av dålig biljettförsäljning. Ett ledsamt besked och ett trist slut för en verklig institution i svenskt musikliv. Läs mer om beslutet att ställa in festivalen på: www.Hultsfredsfestivalen.se[...]