Har visor något värde? Nu när man är död? Så länge jag sjöng dem, fick jag dagligt bröd. Nu ger jag dom till alla och envar. Och jag menar att: visor tillhör alleman. Den som ej kan sjunga lyssnar på dem som kan. Och ingen vet vem visan skrivit har. Visst får du ärva visorna, […][...]

Joey Burns i Calexico på Nalen, 25 oktober 2008. Bild: Pär Kjellén, rockfoto.nu Oktoberregnet öser ner utanför när Joey Burns, sångare, gitarrist och låtskrivare i Calexico kryper upp i en av de röda plyschsofforna i Vegas foajé. Hes och trött men på gott humör. Det är några timmar kvar till spelningen i Köpenhamn som är […][...]

Hösten är snart här för The Hellacopters. Två dagar återstår av The Tour Before the Fall och i och med detta är också bandets existens till ända. I går var de i Huskvarna och höll hov. Och bandet lämnade scenen med fanan högt, minst sagt. Hur sammanfattar man egentligen en karriär på en konsert? En […][...]

Ett av de mest omnämnda debutalbumen den senaste tiden enligt Hype Machine är Ra Ra Riots debut The Rhumb Line, som släpptes i USA för någon månad sedan. I Sverige släpps skivan först i slutet av september, men enligt gitarristen Milo Bonacci är hypen inget de tänker särskilt mycket på. – Vi visste inte vad […][...]

Tompa Lindberg på spelningen på KB. Bild: OSCAR BERGGREN, rockfoto.nu 1996 splittrades At the Gates. 12 år senare gör de sina sista spelningar i Sverige, ansvariga för att ha gjort ett rejält avtryck i musikhistorien. Och allt känns enkelt. – Det är lättsamt, säger sångaren Tompa Lindberg när vi träffas innan spelningen på Kulturbolaget i […][...]

Tompa Lindberg. Foto: SOFIA QVARNSTRÖM – Det här är vår sista låt i Malmö någonsin. Med de orden satte Tomas Lindberg, sångare i legendariska At the Gates, fingret på stundens allvar på det utsålda Kulturbolaget i Malmö i går. Spelningen var den första av de fem avskedsspelningar som bandet genomför de närmaste dagarna, med ett […][...]

Everything you’ve heard about Slaughter of the Soul is true. It marks the high water point of the so-called Swedish Blackened Death Metal scene and is easily one of the finest metal albums of the 90s, if not all-time. It is also wildly overrated and revered by poseurs worldwide. However, no matter which side you […][...]

Terminal Spirit Disease har alltid framstått som något av en besynnerlig skiva för mig. Inte rent kvalitetsmässigt, men väl till sitt format. Med endast ett halvt dussin nyskrivna låtar, varav en är ett akustiskt mellanspel, och ett knippe livelåtar framstår den definitivt inte som den fullängdare som alla diskografier gör gällande att den ska vara. […][...]

Kanske är allting inte At the Gates fel, utan istället medproducenten Tomas Skogsbergs fel. Felet är att det har ploppat upp hundratals band som vill definiera sig med det som så käckt kallas för The Gothenburg Sound. I praktiken har det inneburit att vi idag får stå ut med en massa skräpband som gång på […][...]

At the Gates debutalbum från 1992 kan upplevas som en smått udda sak. Eller, nej, det är en udda sak. Punkt slut. Den spretar betänkligt i uppbyggnaden, produktionen är matt och du får leva med envisa instick av en fiol. Dödsmetall och fioler är inte som ler och långhalm direkt. Men, det är trots allt […][...]