Recension
- Oh Tahoe (CD) Beezewax
- 2004
- Kasual Recordings/SPD
Returmatch på hemmaplan
Lyssna
Externa länkar
- Beezewax
- I skrivande stund finns här faktiskt absolut ingenting. Men eftersom de envisas om att promota denna sida som deras officiella hemsida så gör jag det samma. Så småningom kanske det faktiskt kommer något innehåll också.
- Kasual
- Under tiden kan ni roa er på bolagets sida, där det finns lite om bandet.
- Beezewax igen
- Eller på denna sida. Händelsefattig, dock.
Beezewax verkar vara något så ovanligt som ett band som tvingats trampa vatten på hemmaplan, trots att de på andra sidan jordklotet har en stor skara beundrare. Javisst, läs ”japaner”. Det kameratokiga folket har tagit normännen till sina hjärtan och på samma sätt har även jänkarna och britterna välkomnat Beezewax musik med öppen famn. I dessa länder släpptes ”Oh Tahoe” redan 2002.
Denna norska kvartett bildades i Moss redan 1995, med rötterna i den amerikanska fuzzpopen. Influenserna låg hos band som Big Star, Buffalo Tom och Teenage Fanclub. Debuten ”A Dozen Summits” kom 1997 och därefter kom den framgångsrika ”South of Boredom”, men det är tydligen med denna skiva de ska vinna över oss i Skandinavien också. Tredje gången gillt alltså.
Musiken har rört sig närmare den brittiska indiepopen. Det är själfullt och melodiskt. Producerat av Firesides Pelle Gunnerfeldt, som även haft ett finger med i spelet hos the Hives och Hell On Wheels. Vi bjuds på förtrollande melodier och avlägset fågelkvitter.
Första låten ”The Brighton Concord” och det inledande pianospelet andas direkt frisk norsk luft. För det är något över Beezewax och ”Oh Tahoe” som bara låter så ärkeskandinaviskt. Under denna och flera av de följande låtarna är jag helt övertygad om att jag skulle få se en bild på de fyra killarna i Beezewax om jag letade efter begreppet ”skandinavisk pop” i Nordiskt Familjelexikon. På samma sätt som Mew för mig representerar den sköra danska indiepopen.
Kanske är det just därför det inte gått lika bra hos oss hemmablinda skandinaver. Beezewax är ju bara ett godtyckligt lokalt band som gör emotionell indiepop. De har en påse full med delikata popmelodier. Men det är vi kanske alltför bortskämda med redan.
Publicerad: 2004-02-24 00:00 / Uppdaterad: 2004-02-24 00:00
14 kommentarer
Underligt att inte Kenneth Ishak nämndes.. det är väl ändå han som gör Oh Tahoe värt något? Det är vad jag anser iallafall..
#
Jag skulle ge den här skivan en åtta iaf, ”The Brighton Concorde” är ju en helt underbar poplåt.
#
Helt klart för lågt betyg. Jag skulle gå på Mysens linje, möjligen en sjua. Dock med en reservation för produktionen, som jag tycker lämnar en del övrigt att önska. Svårt att sätta fingret på vad det är, men det kunde låtit bättre. Tycker nog att ”South of Boredom” är deras fullträff så här långt.
Kenneth Ishak släpper när som helst ett soloalbum på Popkid Records i USA. Det kommer säkert bli kanon.
#
- men varför sätta Jacko på omslaget?
#
för högt betyg. skivan är extremt tråkig. det är enbart inledningsspåret som biter på mig. förstår inte varför folk tjatar om Ishak. sången är bandets sämsta tillgång, på väg in i per gessle-land ibland.
#
monster magnet då?
#
Kenneth Ishaks soloplate har allerede kommet ut i Norge, kolla http://www.kennethishak.com/
#
träffade dom på posies konsert 98 tror jag det var i gbg. följde med dom till oslo för en andra posies konsert. trevliga killar, blev bjuden på middag och så höll vi på att krocka när vi kom innanför den norska gränsen.
#
dak: Monster Magnet har vi inte fått nåt recensionex på, trots förfrågan om ett.
#
jag fattar verkligen in gessle-paralellen. läste den i den lokala blaskan också… sjävla tycke rjag att skivan är grym och sången skitbra!
#
f vad är din poäng?har du nån eller är du bara en geek
#
skivan är värt åtminstone en 8:a. grym produktion som passar låtarna perfekt!
#
ingen poäng, bara geek.
#
SellOut! Music gir ut Kenneth Ishaks soloskive i Norge og resten av skandinavia! Sjekk ut http://www.sellout-music.net
#
Kommentera eller pinga (trackback).