Idag skriver vi första maj 2012. Med det konstaterat trodde jag inte jag skulle skriva denna text, inte om ett purfärskt Loosegoats-album. Och om man ska tro bandmedlemmarna så stod ett sådant påfund länge inte högt i kurs. Hos någon av dem.

Det var ett gäng återföreningsspelningar 2009 som planterade fröet och lade grunden till nyinspelat och det var Gustaf Kjellvanders oerhört tragiska bortgång förra sommaren som satte bollen i rullning på allvar. Här är vi nu, Gustafs bror Christian har skrivit en nära nog fulländad skiva med sitt manskap. Och det känns som om en kär, gammal vän återvänt från någonstans.

Loosegoats har aldrig varit de stora gesternas band. Vare sig det handlat om vinglig indierock som flörtar med, säg, Sebadoh eller The Band-doftande americana. Men det har alltid varit välspelat med en tydlig tanke bakom, ett ”den tänkande, reflekterande människans rockband” – i all välmening.

Ideas For to Travel Down Death’s Merry Road är ett album om vänskap och om saknad, ska det ha sagts. Och ja, ett indierockband som återförenas i samma tappning 11 år efter deras förra giv får väl ändå ses som ett tecken på stark vänskap. Det är dock saknaden som är mest påtaglig. Inte vad gäller utsträckning på albumet, mer gällande genomslagskraft.

And if anyone would talk you down I would wrestle them all to the ground even if you were wrong according to me. You shall be free the way it used to be.

For the Love of, om Gustaf Kjellvander, är det här årets mest omtumlande och gåshudsframkallande låt. Den utstrålar en sådan värme, kärlek och saknad genom sina 8 minuter och 30 sekunder att det är svårt att hålla tårarna borta. Och då gråter jag bara till E.T.. Typ.

Det är självklart att resterande spår på skivan hamnar i skuggan av en sådan urladdning men samtliga övriga spår har egna identiteter och lyckas uppbringa en helhet det var länge sedan jag hörde i fullängdsformatet. Den fina, drivande rocklåten Port Townsend plockar stafettpinnen från Tom Petty medan öppnande Drift From the Tracks minner om Big Star. När Big Star var bra (jodå, jag skrev det).

Jag noterar att Failure inleds med textraden ”The van went off the cliff” och inbillar mig att låten behandlar bandets tidigare erfarenheter – turnébussen föll ner i en ravin utanför Bergen 2001. Förhoppningsvis ska sådant inte stå i vägen för bandet längre.