Det är inte första gången My Morning Jacket släpper en jul-ep med ett extremt fult omslag. My Morning Jacket Does Xmas Fiasco Style från 2000 är snäppet fulare än årets jul-ep. Den är också väldigt mycket sämre. Rent av plojig.

Men Robbie Robertsons Christmas Must Be Tonight är inte plojig. Den är en jullåt med värme. Värme som inte alstras från glittret av en snurrande julgranskula. Värme från människor. En jullåt som funkar lika bra i augusti som i decembers spöregn. Men så släpptes den också ursprungligen på en helt vanlig The Band-platta, även om just Northern Lights – Southern Cross är lite bättre än genomsnittet. My Morning Jackets version är lite långsammare men lika varm. Och fungerar förmodligen lika väl i augusti som i decembers vinterstormar.

iTunes Session innehåller några klassiska verk. Please Come Home for Christmas, I’ll Be Home for Christmas och smetiga Have Yourself a Merry Little Christmas blir plötsligt lyssningsbara. Men det är inte där den stora behållningen är på ep:n. Tänk er en nattsvart, gnistrande version av Wonderful från Circiutal, där Jim James sång nästan står stilla. Och det blir ännu bättre. Nya Welcome Home kanske inte är den juligaste av låtar, men den sätter tonen på ett fint sätt efter inledande I’ll Be Home For Christmas. Som att man förlåter lite av det plastiga som anas i de rena jullåtarna.

På ett par av spåren gästar fantastiska The Head and the Heart.

Och det är där det blir ännu bättre.

Om Christmas Must Be Tonight var 1975 och de följande 37 årens finaste jullåt så tar My Morning Jacket, tillsammans med The Head and the Heart, över ledningen från och med nu och låt oss säga ett par år framåt. When the Bells Start Ringing kommer göra mig sällskap långt efter julhelgen.