Det finns ett visst entreprenörshantverk bakom Simian Ghost. Från att ha ägnat sig åt tidvis introvert indierock i Aerial har nu Sebastian Arnström gått mot en mer elektronisk och experimentell ljudbild.

Det är en ljudbild som absolut inte ligger hans låtar i fatet. Tvärtom, i detta format framkommer låtstrukturer som tidigare haft lite svårt att ta plats. Att se detta som en förlängning av Aerial är både rätt och fel.

Infinite Traffic Everywhere har samma approach som samtliga Aerialutgåvor och är samtidigt ett steg från den Dialog Set-doftande indierocken. Här återfinns en popådra som jag inbillar mig velat komma fram i huvudsakliga bandet.

Paradoxalt nog är det i Kneel to Kim som storheten visar sig, en låt som har en viss portion rens och distortion i sig, men visar sig ha en alldeles oemotståndlig hook i refrängen. En hook som sitter kvar långt efter att skivan spelat klart.

Andra höjdpunkter är Transparent is OK där Arnström vänder ut och in på sig själv och visar upp en finkänslig sida utan att gå ifrån det elektroniska popdrivet och i Sequenced Dreams of Independence landar Simian Ghost i en värld som dikteras av såväl Aphex Twin-sekvenser som saknade The Postal Service-melodier.