Vi behövde försoning och samarbete för att bygga upp den raserade världen igen, då för cirka 60 år sedan när kol- och stålgemenskapen bildades. Vi bor trots allt på en ganska så liten yta och även fast vi är totalt olika så borde vi kunna komma överrens. Sen började vi krångla med att diktera hur gurkor egentligen ska se ut, bygga smörberg och rör inte min prilla och så vidare.

När jag sa till en kompis att jag skulle till Europavox frågade han om det är en sunkig Europeisk version av SXSW. Musiken lockar nog inte så många långväga resenärer men för nätverkande och allmän europeisk gemenskap och musikspridning är det nog ypperligt. En snabb koll visar att det är flest människor med pass i snoddar runt halsen än musikfans även om det samlas gäng med franska kids för att hoppa i dj-tältet.

Ser först en man spela bongo och cymbal på gatan, sedan en neonklädd dj som diggar sig själv lite för mycket, så mycket att han avbryter en låt mitt i för att prata lite. En hel arena har fyllts med ihopklämda människor, jag knör mig in och ser en gammal man stå på scenen och rockrossla. Han påminner om en fransk Mr Burns när han försöker sig på en rockmove. Med mikrofonstativet i högsta hugg går han ner på knä för att sedan knappt ta sig upp igen. Går istället in i en fantastisk gammal dansbana komplett med discokula och sammetstak och ser lite spansk hiphop. Jag vet inte om det är för att jag varit vaken i 20 timmar eller om det är någon gudomlig europeisk stämning som lagt sig i lokalen men den spanska hiphopen låter sjukt bra.

Det är samma sunkiga dyra öl som på alla festivaler, nästan omedvetet döljer jag min öl när jag går in och ut mellan arenor tills jag inser att det är Frankrike och att de har ett avslappnat och hälsosamt förhållande till alkoholkonsumpton och de regler som medföljer. För övrigt skulle det vara lättare att uppnå den europeiska gemenskapen om fransmän insåg att engelska är det moderna internationella språket.