Jag minns fortfarande känslan när jag stiftade bekantskap med Dream Evil första gången i samband med släppet av The Book of Heavy Metal; går det verkligen att driva metalklichéerna så här jävla långt? Precis allting var over the top i form av svulstighet, riff och framtoning.

Därför är den känslan inte lika närvarande när nu In the Night dimper ner. När Niklas Isfeldt gastar med sin klassiskt formgjutna heavy metalstämma och körerna fyller på redan på öppningsspåret Immortal lyfter jag inte ens på ögonbrynen. Det är så här det ska vara. Till och med när låten mynnar ut i ett a capellaparti som avslutning.

Att Dream Evil låter för genren klockrent är väl knappast förvånande, bakom bandet står producenten Fredrik Nordström och är det något han borde kunna med sin digra meritlista från Studio Fredman är det att ordna ljud.

Och Dream Evil är heavy metal ut i fingerspetsarna. Låtarna är medryckande, riffen lite lagom finurliga och refrångerna sitter där de ska. Förvisso knappast något som bryter ny mark, men som trampar på i redan väl uppkörda hjulspår, hjulspår bandet redan följde på The Book of Heavy Metal 2004.

Och är det något man vill ha, så visst. För egen del gör det varken till eller från.