dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Yo La Tengo: Summer Sun
Summer Sun (album, cd) Yo La Tengo
2003
Matador
9/10

Kontrastrikt

Summer Sun ser ruggig och mörk ut. Den börjar dunkeln med Beach Party Tonight. Kontrasterna mellan titlar, konvolut och den förmedlade stämningen är stor.

Trots det landar Summer Sun en bit från föregångarna I Can Hear the Heart Beating as One och And Then Nothing Turned Itself Inside-Out. Spåren på Summer Sun förmedlas med ett lättare hjärta. I Season of the Shark masserar Georgia Hubley lätt trumsetet på ett sätt som inte alls är karaktäristiskt för Yo La Tengo.

Summer Sun har under de sex år som gått sedan albumet släpptes växt hela tiden. Till en början var det lågmält och tassade fram. Melodiöst men tanigt och med up-tempo-avstickare som just Season of the Shark. Sen blev det, tillsammans med And Then Nothing Turned Itself Inside-Out ett album som kommer fram minst en gång i månaden. Det frusna omslaget med den skarpt framträdande tecknade badbollen markerar en kontrast som på alla sätt kommer Yo La Tengo till godo.

Summer Sun är hos många en ganska illa omtyckt skiva. Eller mindre intressant i alla fall. Den är lågmäld, inte experimentell på ett typiskt Yo La Tengo-sätt och den är mellanåt väl melodiös. Yo La Tengos styrka är ju annars en förmåga att dels göra solskenspop som får dig att gråta och melodilösa utflykter som får dig att dansa. Summer Sun har inga av de egenskaperna. Den är hyfsat bekväm och har istället smågrisiga spår som Moonrock Mambo (titeln säger allt) eller Georgia Vs. Yo La Tengo. Det är just det som gör Summer Sun så älskvärd. Flöjterna och trumpeten i Let’s Be Still som pysslar i bakgrunden av det stadiga kompet och sången. Today Is the Day och Tiny Birds är också så där okomplicerade och lågmälda. Men Summer Sun har detaljer som framträder efter hand och gör den betydligt mer intressant än kritikerna och lyssnarna hävdade 2003.

Samma år som Summer Sun kom ut medverkade Yo La Tengo på Yoko Onos välgörenhetssamling Wig in a Box: Songs from and Inspired by Hedwig and the Angry Inch, där de gjorde en låt tillsammans med Ono. Samlingens intäkter gick till Harvey Milk High School. Att Yo La Tengo skulle blivit trötta, enkla och slutat laborera var det inte tal om.

Maria Gustafsson

Publicerad: 2009-11-14 00:00 / Uppdaterad: 2009-11-14 11:40

Kategori: Recension | Recension: #5324

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig