Efter flera års väntan på Saigons debutalbum, The Greatest Story Never Told, fick han äntligen en riktig release i sin karriär när han gick in i studion för att spela in en låt med Statik Selektah. Studiosessionen eskalerade och på ett dygn var ett helt album skapat. All In A Day’s Work fick släppas utan problem via Amalgam Digital, ett bolag som Saigon nu är under kontrakt med.

Som väntat när det gäller Statik Selektah är det inga partybangers man får höra. Statik Selektahs vanliga glada och positiva slingor dominerar dock inte som de brukar göra på hans album. Visst finns de där på några låtar, men oftast är beatsen lite lugnare och lite dystrare. Man behöver inte fundera länge på varför det är så. Saigons ärliga raka rap är fylld av stolthet, erfarenheter och öppna sår. Statik Selektah har lagt en fantastisk ljudbild under Saigons ord.

På inledande To Be Told och tredje spåret The Rules är Saigon helt galet bra. Mer bevis än de två låtarna behövs inte för att rättvist kalla Saigon för en riktig rappare. Han spottar på så hårt att beaten knappt hänger med. Det är Saigon som styr över sin musik. Med sitt flow följer han inte beatsen, det är beatsen som följer honom. Därför är Saigon kanske redan en av de bästa rapparna, och därför kan han med rätt material och flyt bli en av de bästa hiphopartisterna.

Som vanligt har Selektah inte sparat på samplingarna, men till skillnad från hans två egna album som är fyllda med quotes från Jay-Z, Nas, Biggie och andra raplegender är det mest gamla soulsamplingar på All In A Day’s Work. För att mata den dystra tonen ytterliggare. Bra på alla sätt och vis tycker jag. Inte för att det mesta Selektah gör inte är helt fantastiskt, men omväxling förnöjer och som sagt har han skapat ett sound som är allt vad Saigon är. Statik Selektah har dock lyckats visa sin bredd genom att blanda ihop sina stilar på låten Prepare For War. Jay-Z-samplad refräng, scratches samt ett fantastiskt simpelt och ledset beat. Och Saigons rap, självklart det bästa och givetvis i centrum. Grymt flow, snygga rim och en intensitet som nästan går att ta på.

All In A Day’s Work är elva omväxlande låtar som Statik Selektah har gjort och som Saigon tagit hand om helt själv. Fixade och ihopsatta till ett album på bara tjugofyra (eller kanske tjugosex) timmar. Bara det är ju givetvis uppseendeväckande. Tvivel infann sig dock inför All In A Day’s Work, trots lovord från superduon. Ett dygn är kort tid, men Sai och Selektah behöver visst inte mer än så för att det ska bli bra. All In A Day’s Work är dock inte helt i hamn. Det är ingen fullpoängare, och jag tror att de här två kan, med mer tid, krama ut just en sådan. Jag hoppas på typ All In A Week’s Work.

I och med All In A Day’s Work blir man ju nästan lite ledsen över att Saigon är så nära med Just Blaze, och att hans alltid lika kommande debutalbum säkerligen kommer vara Blazedominerat. Fast ändå, det är svårt att vänta sig något annat än en succé med duktige Just Blaze bakom spakarna. Bli inte förvånade om det blir ännu ett klassiskt debutalbum i hiphopgrenren. Och superteamet Saigon & Statik Selektah planerar att släppa en uppföljare till All In A Day’s Work också. Världen ser ljus ut, eller kanske grå som hoodet. Men det är samma sak.