Kanske är allting inte At the Gates fel, utan istället medproducenten Tomas Skogsbergs fel. Felet är att det har ploppat upp hundratals band som vill definiera sig med det som så käckt kallas för The Gothenburg Sound. I praktiken har det inneburit att vi idag får stå ut med en massa skräpband som gång på gång mer än gärna berättar att det var At the Gates som fick dem att börja spela melodisk death metal. Ska man hårdra det så finns det ändå ingen idag som kan jämföra sig med giganterna från Göteborg, men det är en helt annan femma.

På At the Gates andra album, With Fear I Kiss the Burning Darkness, har gitarrerna en klart framstående position i produktionen. Med gitarrerna som verktyg framförs det slingor och gitarr-riff som i vissa fall har fått tiden att stå still. Slingorna är så tillspetsade och exceptionella att Tomas Skogsberg och bandet egentligen hade kunnat ro hem hela albumet med en rungande tinnitus som enda sällskap i studion.

Men att det skulle vara så enkelt att det är Anders Björlers och Alf Svenssons (som ersattes av Martin Larsson strax efter skivan kom ut) gitarrer som gör hela skivan är det givetvis inte. Det är den ödesmättade och bistra miljö som At the Gates bjuder upp till som gör With Fear I Kiss the Burning Darkness till den fantastiska historia den är.

Sångaren Tomas Lindberg kan ta åt sig av äran till allra största del vad det gäller den ruggiga stämning. Tomas Lindberg är onekligen ett unikum på flera sätt när det kommer till vokalister inom metalgenren och med With Fear I Kiss the Burning Darkness överträffar han sig själv. Det är karga, ängsliga och hårda ord som Tomas Lindberg låter oss ta del av. Det är helt enkelt ett rent helvete som spelas upp. Och som jag njuter av det.

Jesus, no prince of my starved hell to be.

En bra dag har jag svårt att tro att det kan bli bättre. Det är drygt 15 år sedan With Fear I Kiss the Burning Darkness såg sitt ljus och till dags dato finns det få skivor som kan mäta sig med detta alster enligt min måttstock. Det är miljöer, röster och instrument i en mutualism som knappt är hanterbar.

Som sagt, originalet helt enkelt. Som det ska låta.