Recension
- Non-binary (album, cd) Kiethevez
- 2008
- A Different Drum
Hej, det är jag…
Lyssna
Externa länkar
Din gode vän ringer då och då. Ni har alltid trevligt. Gillar varandras sällskap. Alltid behagligt, lite puttrigt. Ni har långa samtal, där ödet och livets irrvägar är återkommande ämnen. Det är inte helt omöjligt att ni dricker rödvin. Det är vackert, men samtidigt hemtrevligt. Er relation har vid det här laget ett par år på nacken och ni känner varandra utan och innan. Ni träffas kanske inte så ofta, även om det är en behaglig vänskap.
Det är Non-binary. Det är vackert, utan att vara alltför intensivt. Det är lätt melankoliskt utan att bli koleriskt eller alltför nedslaget. Det är acceptans och behag. En relation i avsaknad av friktion, men som för det inte känns avslagen. Det är ömsesidigt utbyte. Det är ett samförstånd så stort att inga ord egentligen behöver yttras.
Framförallt är det en positiv överraskning. Få av de band som på nittiotalet verkade på den elektroniska scenen har överlevt med någon som helst grace (ta S.P.O.C.K.s spelning på Arvikafestivalen som ett exempel). Så bara det faktum att Non-binary över huvud taget är lyssningsbar utgjorde den ursprungliga överraskningen. Att den också är det med beröm var något som ganska snart stod klart. Vad gäller soundets utveckling säger egentligen skivans titel allt. Kiethevez är inte längre några binärtal. Precis som bandet själva sagt är det en skiva med mer organisk, mångfacetterad känsla. Man har sakta rört sig mot mer klassiskt popterritorium och använder fler akustiska instrument, även om de stora synthmattorna fortfarande utgör ett grundelement.
En perenn är en flerårig växt som, om det vill sig väl, övervintrar och sedan återigen blommar. Kanske kan man inte tala om regelbundenhet i relation till Kiethevez, men däremot en viss känsla av konsekvens. Det handlar inte om återuppståndelse, snarare om att saker och ting måste få ta sin tid. Känslan av Non-binary som ett cirkulärt väsen är tydlig, för att inte säga självklar. Vad skulle den annars vara? Låtarna är som pärlor på band i den betydelse att de uppenbart hör samman. Sensationen är den av en fristående varelse, en rörlig enhet som kommer att överleva, och med största sannolikhet blomma ut med tiden. Just nu en sexa, om ett par år finns två möjligheter; försvinnandet eller ett betyg ett par snäpp högre. Blunda, och kliv framåt.
Publicerad: 2008-07-20 00:00 / Uppdaterad: 2008-07-19 13:06
En kommentar
Grym recension Martina!
#
Kommentera eller pinga (trackback).