Det har ju faktiskt gått ganska lång tid nu. En tid som dessutom inneburit att Kirsty Hawkshaw dykt upp som sångerska både på egen hand och som gäst hos andra. Men trots det har jag svårt att vänja mig vid synen av Kirsty med fullt hårsvall.

När merparten av världen, och jag själv, först mötte henne var huvudet Sinéad-rakat. Det var förstås då som hon, som ansikte och röst åt studiokonstellationen Opus III, dansade in i våra tv-rum och bubblade fram It’s a Fine Day.

Att ha varit rösten i en av de bästa låtar som gjorts räcker förstås mer än väl för att man ska hamna i min ”kolla upp allt de gör”-lista. Och de var förstås också genom Kirsty som jag hittade Mr Sam och dennes 2006-album Lyteo.

Lyteo bjuder nämligen på inte mindre än fyra Kirsty-spår. Det är också här vi hittar albumets höjdpunkter i det mestadels pop-tranciga ljudbygge som Mr Sam-färdigställde.

De singlar som letade sig ut ifrån Lyteo remixades förstås om i ett antal olika skepnader, mer eller mindre originaltrogna. Men istället för att nöja sig med att låta remixerna leva sina egna liv på analoga och digitala singlar samlade Mr Sam ihop dem på ett ställe och gav ut. Därav Lyteo Interpretations.

Förutom Mr Sam själv har namn som Jonas Steur, ATB, Rank 1, Arcane Science, Aly & Fila och T4L varit med och stuvat om i originalmaterialet – ett originalmaterial som hämtats från hela Lyteo-albumet, inte bara singlarna.

Med tanke på att speltiden utökats från en till två skivor betyder det självklart att flera låtar förekommer flera gånger. Singlarna Insight och Split (båda Kirsty-låtar) dyker exempelvis upp fyra gånger var. Men trots det blir Lyteo Interpretations aldrig upprepningstråkig. Även om remixerna följer mer eller mindre samma spår lyckas de olika remixarna tillföra tillräckligt mycket eget för att det ska kännas mer eller mindre som olika låtar.

Och poptrancen står förstås hela tiden i första rummet. Vemodig. Blå.

I händerna på Dimitri Andreas och Madox blir Me & You charmigt naiv solskenspop, Split blir alldeles enastående vacker när såväl Mr Sam som Jonas Steur tar sig an den medan Lost & Found förvandlas till Sven Väth-strandtrance. Så fortsätter det, på olika stigar i poptrancens värld.

Okej. Under de drygt två och en halv timme vi tillbringar i Mr Sams sällskap finns det förstås mindre roliga stunder. Värst blir det när Mojado släpps loss på Flying Around med rent katastrofalt resultat. Men det tillhör också ett av undantagen man enkelt plockar bort.

Men mitt i denna poptrance-godispåse är frågan om det allra starkaste ögonblicket på Lyteo Interpretations ändå inte kommer i det spår som utan tvekan sticker ut mest på hela skivan: öppningsspåret Insight (Acoustic for Sam, som är precis vad det låter som. Kirsty Hawkshaw och ett piano. Inget annat. Helt igenom magiskt.

I en mer rättvis värld hade Kirsty varit en av världens största artister. De gånger vi får höra henne räcker å andra sidan långt.