Recension
- Nouvelle D'Amour (cd) Jaqee
- 2007
- Enjovu Sounds/Bonnier Amigo
Mer sol än soul
Jaqueline Nakiri reste till Västindien med Mattias Hellberg, kopplade bort Sverige och påbörjade tillsammans med honom arbetet med Nouvelle D’Amour, en skiva som låter olikt allt hon gjort tidigare. Fjärran är både BLaO-hiphop och musiken på Blaqalixious som gav henne diverse soulepitet för några år sedan. Istället har banjon och stråhatten plockats fram. Med avstamp i blues, rock och country är Jaqee nu tillbaka i ett decemberregnigt Göteborg och sjunger om Tobagos stränder.
Nouvelle D’Amour är charmant i sin variation. Här ryms både minimalistiska Banjo Lullaby och handklappsdrivna Satisfaction. Behagligt spret på tryggt avstånd från söndertuggad genrefascism. Finstämda gitarrer ackompanjerar det ljusa, varma och kärleksfulla. Överhuvudtaget har Nouvelle D’Amour ett mjukare anslag än Blaqalixious.
Jaqees andra soloskiva är personlig och originell. En skiva att senare återvända till, kanske i synnerhet när västkustvinterns blöta fötter kräver dagdrömmerier om bättre tider och platser.
Publicerad: 2007-12-11 00:00 / Uppdaterad: 2007-12-11 16:24
3 kommentarer
”The way you make me feel” från förra skivan känns lite som en modern klassiker. I mitt tycke en fullständigt briljant låt som fick alldeles för lite uppmärksamhet och erkännande. Finns något liknande storverk på denna?
#
Pertali: ”Castara blues” är fantastiskt bra, även om den till formen inte påminner alls om ”The way you make me feel”. Själv tycker jag att ”Headfall” är förra skivans starkaste ögonblick.
#
UNDERBART, nu är det bara tre månader kvar till nästa agnes-recension.
#
Kommentera eller pinga (trackback).