De är lite snyggare än Studio, mer svävande än Tough Alliance och yngre än Embassy. Boat Clubs känslofulla post-shoegazingelectro är ett av västkustbanden som de senaste åren bildat en svensk balearic-scen med Göteborg som centrum. Den stilmedvetna laptopduon Andreas Christakis och Magnus Wahlström gör här en konceptskiva om havet. Det är väl paketerat och bättre isolerat än Tough Alliances försök Escaping Your Ambitions som bara var vågslag mot en strand. Boat Club tar steget längre och färdas till horisonten. Varje krafttag med åran är mjukt, lätt filosofiskt, en dröm, snarare än att faktiskt ha någonting med båtar att göra. Det spelar egentligen ingen roll om det handlar om havet eller inte. Caught By The Breeze skulle kunna handla om triviala ting som en brödrost – och skulle fortfarande vara mer spännande än din första kärlek.

När förra årets bästa låt Memories når sin euforiska kulmen vill jag ringa alla jag känner och säga hur mycket jag tycker om dem. Always Away får mig att sakna dem.

Warmer Climes får mig att vilja bjuda dem på en kryssning med gratis drinkar. Boat Club får den globala uppvärmningen att kännas oerhört välkommen.

Jag har efter denna EP helt och hållet konverterat till Göteborgismen. Det är fulländat. Mitt förr så irriterande tinnitusbrus i höger öra har omformats till ett mjukt havsbrus och fafalel som fyllemat är för alltid utbytt mot Linnégatans crepes.