dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Path of No Return: The Absinthe Dreams
The Absinthe Dreams (cd) Path of No Return
2007
Burning Heart/Epitaph
7/10

Brett spektrum

Sen dess hardcore såg dagens ljus har det hänt en hel del. Det borde det också ha gjort, med tanke på att det har gått snart 30 år. Från att ha varit ganska råbarkad och konkret har den vuxit och på sina håll kommit att bli mer mångfacetterad och djup.

När Minor Threat och de andra harvade på som bäst var det om vardagens slit och orättvisor som musiken handlade. Det var ursinnet som drev dem och det kännetecknade också musiken; låtarna exploderade i runt minuten långa attacker. Minor Threats arv lever i allra högsta grad kvar och det är jag evigt tacksam för. Men jag är minst lika tacksam för den mer tekniska formen av hardcore, representerad på våra breddgrader av band som Refused och Nine. Eller varför inte Örebros Path of No Return.

The Absinthe Dreams står det klart ganska snart att det är hardcore det handlar om. Komplex, teknisk sådan. Men till skillnad från den gamla skolan har siktet skiftat och det är snarare de mjuka frågorna som behandlas. Allt är inte svart eller vitt, istället för att lämna svar ställer de frågor.

We find him by the river side
He couldn’t wait forever
When every dream was burned alive
Then life was just a waste of time

Sett till samhällets utveckling är det ändå klart att hardcoren i Norden följt med. Det är ofta postmateriella ämnen, de så kallade mjuka frågorna, och snarare mer personliga än konkreta ämnen som behandlas.

Mycket av detta går att härleda till Skitsystem, som förde in ångesten i kängpunken på allvar med sina ytterst svartsynta texter. Fullt logiskt även det, kalla det skandinaviskt vemod, men visst står det att känna igen även på The Absinthe Dreams. Det är det som är den där klumpen som sätter sig i magen när du lyssnar på skivan vittnar om.

Bra? Klart det är bra.

Med tanke på att jag har bott i Örebro i fyra år av mitt vuxna liv är det ett mindre mirakel att jag inte har upptäckt Path of no Return förrän i samband med den här skivan. Men sent ska syndaren vakna. För The Absinthe Dreams är en synnerligen angenäm upplevelse. Här finns gott om nedstämda riff, galna taktbyten, brutna takter, ångestskrik och en hel del annat smaskigt. Men framför allt finns här ett brett spektrum av känslor och välskrivna låtar att fördjupa sig i.

Tomas Lundström

Publicerad: 2007-08-30 00:00 / Uppdaterad: 2007-08-31 23:05

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #4267

4 kommentarer

men vad fan…”Mycket av detta går att härleda till Skitsystem, som förde in ångesten i kängpunken på allvar med sina ytterst svartsynta texter”. jävla bajs. skitsystem var ju bara ren ploj jag råkar känna en del av dom och dom garvar ju fan läppen av sit åt att ha lurat alla idioter till hc pack.

Medlem 2007-08-30 12:43
 

Att Skitsystem var ett skämtband är ju knappast nån hemlighet. Har alltid föraktat det bandet.

Tomas, har du hört Anti-Cimex nån gång? Där pratar vi ångest.

Medlem 2007-08-30 13:00
 

Håll kuken jävla pungråttor. Skitsystem har adlrig varit ett jävla plojband. Sktisystem var et HOBBY band och frotfarande ÄR. Vi söker inte en jävla karriar på vår skitmusik. Det är bara saker vi kommit frammt till som att vi gillar varandra jävligt mycket + att det är saker som vergligen suger i detta jävla skitsamhälle som vi vill ha ut. Om du uppfattar det som humor ska jag ge dig svartet på dit IQ test här -3.66. Vi har alltid stått 100% bakom varenda grej vi gjort och kommer fortspela spela käng långt efter du har skaffat dig familj jobb villa lån och ungar som ska försörjas samt börjat lyssna på Lotta Engbergs för hennes uppriktiga låtar. Ta upp nån skiva då och få ditt då patetiska liv illustreradt av den ena än den andra låt som vi gjort coh ställd dig framför spegeln
med den analaande bilringen guppandes och bara inse att det var DU som var fake.
Jävla missundande jävla fuckups.

Alex motherfucking Skitsystem Oregistrerad 2007-10-05 01:01
 

Skitsystem er och førblir ett skæmt, vad Alex æn påstår. Och hans kommentar hær ær ett lika stort skæmt som hans band, och då ær jag snæll i mitt omdøme

Nu væntar jag bara på att førolæmpningarna ska (fortsætta) hagla in.

Medlem 2007-10-06 00:27
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig