Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om Timo Räisänen. Eller, fel. Jag tycker om honom. Men står det i relation till musiken, eller för att han är en charmknutte på scen, för att jag älskade och fortfarande älskar hiten Don’t Let The Devil Ruin it All eller är det så illa att jag föll när han var en del av Håkan Hellströms kompband (och just därför att han var det)?

Jag är tveksam, därför att han alltid gjort mig lite besviken utan att jag velat erkänna det. Jag tyckte och tycker inte att debuten, den milda Lovers Are Lonely, är ett genomstarkt album. Det är starkt i vissa glimtar, och då extremt starkt. Aldrig dåligt, men kanske lite för lagom. För andra albumet, I’m Indian känner jag ungefär detsamma.

Men det är ändå någonting underligt med Timo. Senaste singeln, den bittra Sweet Marie, drog aldrig direkt till sig mina öron och mitt intresse när den svängde på radion. Nu när jag sitter här med hela albumet vill jag gärna höra den om och om igen. Den är inte alls dålig. Och inte är det för att det inte finns någon annan lyssningsvärd låt på skivan. För det gör det.

Love Will Turn You Around, Timos tredje album, har enligt honom själv en klarare röd tråd än de tidigare, men har också kvar ”Timo-spretigheten”. Och vad kan jag säga? Samma ambivalens hos mig infinner sig här. Det är en spretig skiva, både musikmässigt och till hur vida bra låtarna är.

Det är dock en överraskande skiva, och det märks att Timo vågat ta ut svängarna. Här finns de klassiska Timo-hitarna (Love Will Turn You Around och Spill Your Beans), de väna tända-tändaren-och-föra-fram-och-tillbaka-snyftarna (Stop Rocking The Boat) men också en ny ådra i form av hårda gitarriff och mycket bas (Sunday och My Valentine).

Och om jag personligen blir något uttråkad av de väna snyftarna blir jag positivt förvånad av de nya rocktonerna. Kanske blir ett luttrat Timo-fan besviken, men jag hoppas att de är med på noterna. Det är ju trots allt mycket bättre än den försiktiga Timo Räisänen.

Faller pladask gör jag för spår sju, den storslagna Michael, som börjar som en försiktig smekning, och slutar som i ett mischmasch av känslor och falsettsång.

Och när vi ändå är inne på ämnet smekningar – Timo har fortfarande sköna sexuella undertoner i sina låtar. Lyssna på I Wash My Mouth With Soap Before I Go och njut.

Love Will Turn You Around är kanske Timo Räisänens starkaste platta hittills. Lite hårdare, vilket har resulterat i någonting bättre. På ett sätt känns det på så sätt orättvist att inte ge ett något högre betyg, särskilt med Michael i åtanke, men det måste sticka ut ännu mer för att nå upp till högre höjder. Jag tror att han är på väg.