Recension
- Futurismo (cd) Kassin +2
- 2007
- Luaka Bop/V2
Supersoft nybossa
Tredje och sista (?) delen i samarbetet mellan Alexandre Kassin, Moreno Veloso (jovisst är det Caetanos son) och Domenico Lancellotti där de turats om i bandledarrollen är mitt första möte med trions musik. Brasiliansk musik tydligt rotad i både den mjuka bossa- och den lite ruffigare tropicalia-traditionen. Ibland hämtar de stöd i den fina samtida brasse-electronican.
Så självklart supersoft och mjukt vajande musik att den gråaste himmel spricker upp. Plötsligt känns det självklart att gå barfota och att stryka bort solstrålarna ur ögonen.
Och dyker inte Tortoises John McEntire upp som gubben i lådan igen? Jominsann. Kanske kommer det att bli han som såsmåningom axlar eller utvecklar David Byrnes arbete att föra fram musiken som har andra rötter än den västerländska.
Kanske inte revolutionerande fantastiskt men skön lyssning och en ganska fin bild av den brasilianska snällmusiken från både förr och nu. Som bäst är de när de är som allra mjukast, i skivans båda första spår Tranquilo och O seu lugar.
Av någon anledning tänker jag dessutom ibland på Jack Johnsons gula skiva om Nicke Nyfiken från ifjol när jag lyssnar på Futurismo. Jag tror att det är en bra sak. Jag har i alla fall lyssnat på båda skivorna lite mer än de kanske egentligen förtjänar. Bara för att det känns rätt bra att spisa dem.
Publicerad: 2007-05-23 14:14 / Uppdaterad: 2008-02-21 18:12
En kommentar
[...] Kassin +2 Futurismo [...]
#
Kommentera eller pinga (trackback).