Recension
- DJ-Kicks (CD) Henrik Schwarz
- 2006
- !K7/Playground
Välsmakande musikalisk brygd
Lyssna
Externa länkar
- My Space
- Henrik Schwarz på My Space.
- Henrik Schwarz
- Schwarz egen webb. Inte så mycket info men en del länkar till matnyttigare sidor.
- Schwarz DJ-Kicks
- !K7 presenterar Schwarz DJ-Kicks och spelar upp 15 min av skivan (öppna länken så börjar den spelas direkt).
Det kan vara lite svårt att tro men skivbolaget !K7:s DJ-Kicks-serie är faktiskt numer inne på sitt andra decennium (för kalenderbitare så var C.J. Bolland först ut 1995). Bara det värt en eloge, att de dessutom fortfarande så pricksäkert lyckas hitta intressanta artister och ger dem i princip fria händer att utforma skivorna utan större bekymmer för hur det eventuellt kan tänkas påverka försäljningen är än mer imponerande. Det enda kravet som varit genomgående sedan starten är att varje artist ska bidra med minst ett eget nyskrivet spår.
Senast ut i raden är stekhete Henrik Schwarz som på senare tid imponerat både genom sina egna technofunkiga släpp och genom remixer av legender som Alex Smoke och Derrick Carter. Men även om Schwarz redan börjat synas allt mer finns alla möjligheter att det är med den här skivan han kommer sätta sitt hittills största avtryck.
Han bygger, lite överraskande, till stora delar upp sin DJ-Kicks på jazziga groove med Doug Hammond och Pharoah Sanders, klassisk soul med Marvin Gaye, Jah Mason, Womack & Womack och Luther Davis Group och funkfläsk med James Brown och D’Angelo. När han på det mest självklara sätt sedan låter dem glida in i modernare tongångar blixtrar skivan till. Det är många som tidigare har velat visa upp ett öppet musikaliskt sinne med sina bidrag till DJ-Kicks men få har lyckats göra det lika elegant och snyggt som Schwarz.
Övergångarna mellan gammalt och nytt, organiskt och elektroniskt är i princip omärkliga och emellanåt smått geniala. Att Cymandes rytmiska funk vävs in i Schwarz eget technomonster Imagination Limitation eller att Amampondos smattrande afrikanska stamsång är den naturliga övergången till Coldcuts enorma elektroblues Walk a Mile in My Shoes (en av årets låtar) känns här helt logiskt. Varje låt får tid på sig att växa klart, hitta sin plats och inget känns som utfyllnad.
Jag som inte är någon stor fantast av mixade skivor måste buga och bocka. För när man som Schwarz träffar kombinationen av känsla, variation och rytm och gör det genom så skickliga övergångar att de inte överhuvudtaget märks utom när man hajar till över hur givna de känns är det faktiskt smått briljant.
Henrik Schwarz DJ-Kicks har samma effekt som de där speciella tillfällen när man får glädjen att njuta av en alldeles extraordinärt välkomponerad god måltid där på papper omöjliga smakkombinationer och ingredienser möts och smälter samman till något både oväntat och ytterst välsmakande och minnesvärt. Med fördelen att man här kan njuta av den gång på gång.
Publicerad: 2006-11-12 00:00 / Uppdaterad: 2007-04-22 01:00
6 kommentarer
Klassisk soul med Jah Mason, inte illa.
#
vad var det för idiot som kom på dj kicks iden? idiotiskt!!
#
schwarz remix på "walk a mile in my shoes" är mycket riktigt en av årets bästa låtar.
#
http://www.tboj.se
#
Kan bara instämma. Rikitgt bra skiva, den bästa i DJ-Kicks serien.
#
!K7/Playground.
Inte Border.
#
Kommentera eller pinga (trackback).