Av någon anledning hamnade Setherials förra skiva ”Endtime Divine” i dvala ett tag efter det att jag hade recenserat den. Tyvärr, då jag återigen får stifta bekantskap med Sundsvallsorkestern i och med nya skivan ”Death Triumphant” och påminns om kvalitén som bandet besitter. Samtidigt påminns jag om bandets tillkortakommanden.

”Death Triumphant” är en ganska stereotyp titel på en ganska stereotyp skiva i en genre som i sin tur är ganska stereotyp. På gott och ont. Varken nyskapande, men sällsamt trygg i sitt uttryck för att falla i allt för djupa gropar. Sling-black metal av klassiskt snitt som det lät för tio år sedan och som det i stort sett låter fortfarande.

Jag tycker mig höra en hel del likheter med ”kusinerna” i Naglfar, men utan lika höga toppar. Med det inte sagt att Setherial inte håller måttet. Snarare håller de måttet lite väl mycket och skulle förmodligen vinna en hel del på att våga ta ut svängarna mer. Kompetent och stämningsfullt rens, men knappast man lyfter på ögonbrynen för. Precis som förra gången, alltså. Den här gången ska jag koma ihåg att plocka fram skivorna igen när andan faller på.