Krasst sett kan man fastslå att några av stonerns fundament är upprepning av samma ackord på gitarren samtidigt som man vevar på den största (ride)cymbalen på planeten. Och ur detta skapar ett jävulskt sväng.

Detta förstår Truckfighters, som albumdebuterade i våras med ”Gravity X”. De vet hur stoner ska låta och är mycket trygga i den musikaliska grunden som stavas Kyuss. Ljudmässigt är det stoner ut i varenda ackord, trumslag och basgång. Men som brorsan så träffsäkert konstaterade på ren småländska: dä ä inte så eget men dä låter jävligt möe stoner å dä räcker för me.

Att bandet dessutom har distans till genren och kan ta saker och ting med en klackspark konstateras redan i första textraden som lyder ”I'm out, cruising in the desert”. Jodå, det är stoner det pysslas med.

”Gravity X” kör igång på ett väldigt tilltalande sätt. ”Desert Cruiser”, ”Gargarismo” och ”Momentum” är tre fina stonerlåtar som trots att de är väldigt långa inte tappar greppet. Och det beror på att bandet är väldigt fokuserade hela tiden och inte flummar ut, något som en del mer pårökta stonerplattor kan tendera att göra. Det är väl producerat, väl snickrat och svängigt. Dessutom dyker det med jämna mellanrum upp snygga detaljer som förgyller resan. Vad mer kan man begära?

Att strunta i att bjuda in blåssektionen från polarna i Square och att döda ett par älsklingar till exempel.

För faktum är att skivan ändå seglar iväg under andra halvan. Att gå över trekvart är modigt, men att dessutom gå över timmen är på gränsen till dumdristigt. Och det enda det leder till i det här fallet är en strävan efter att hoppa framåt på skivan och ett rent slöseri på en sådan fin inledning.

Fångsten är vid båten, men varför glömde ni håven?